SMART mål för träning och bilkörning

Jag läste ett inlägg med rubriken Smarta mål för 2016 och företaget på Clara Lidströms blogg Underbara Clara. I inlägget skriver Clara om hur hon använder tekniken SMART för att sätta upp genomförbara mål. Namnet på tekniken är en förkortning av orden Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsbundet. Tanken är att genom att sätta upp ett mål som uppfyller alla dessa kategorier ska det vara lättare att faktiskt ta tag i det man vill få gjort.

Jag har precis börjat träna på gym igen efter ett uppehåll. Igår var jag på en introduktion på World Class med en PT som hjälpte mig att identifiera vilka områden jag behöver jobba mest med. I mitt fall är det i första hand styrka i bål och armar som jag behöver träna upp. Nu håller jag på att sätta upp SMARTa mål för min träning i vår.

I dagsläget kan jag inte göra en enda riktig armhävning. Ett av mina mål är att kunna göra 5 st armhävningar om en månad (den 13 februari) och 10 st armhävningar om två månader (den 13 mars).

På samma sätt tänker jag att jag ska sätta upp mål för att minska min klimatpåverkan. Eftersom transport var min värsta kategori förra året börjar jag med den. Mitt mål är att minska min bilkörning till 1200 mil år 2016. För att nå det målet tänker jag göra en avstämning varje månad och se hur många mil jag kört. För att vara på banan får det inte överstiga 100 mil per månad. Sedan ska jag göra en slutavstämning vid nästa årsskifte och se hur det gick.

Har ni testat SMART-metoden? Vilka mål hade ni och hur gick det?klimatmål bil

Spel om växthusgasutsläpp

Har du barn som du skulle vilja lära mer om hur växthusgasutsläpp fungerar? Eller gillar du att spela spel själv kanske? NASA har en hemsida med information som riktar sig till barn och där finns även ett spel som heter Offset. Spelet går ut på att hindra koldioxid från att slippa ut i atmosfären samtidigt som man ska plantera träd och uppgradera bilar och fabriker till mer klimatvänliga alternativ.Offset finns även att ladda ner som app till mobil eller surfplatta.

Offset

”Goodbye till olja, kol och naturgas. Hello till planetsköteri.”

Som jag skrev i ett tidigare inlägg lyssnade jag på Johan Rockströms vinterprat under julledigheten. I sitt program pratade han bland annat om klimatmötet i Paris och gjorde en sammanfattning av klimatåret 2015. Jag kan varmt rekommendera att lyssna på avsnittet. Det var verkligen intressant och ett relativt enkelt sätt att ta till sig informationen från de stora möten som har varit under 2015 utan att behöva läsa massor av artiklar.

Efter klimatmötet år 2009 i Köpenhamn där i princip ingenting beslutades var många oroliga att samma sak skulle upprepa sig vid klimatmötet i Paris. Men den här gången föll faktiskt många pusselbitar på plats! Klimatmötet i Paris resulterade i ett juridiskt bindande avtal där alla länder var överens om följande punkter:

  1. Världens klimat ska hållas på en nivå som ligger väl under 2 graders höjning av medeltemperaturen. Man ska även vidta åtgärder för att försöka hålla temperaturökningen under 1,5 grader.
  2. Den globala utsläppskurvan ska böjas så snart som möjligt och utsläppen av koldioxid ska minska så snabbt som möjligt till år 2050.
  3. Världen ska gå mot en fossilfri framtid.

Enligt Johan Rockström har världen tagit ett stort kliv i rätt riktning. Däremot påpekar han att klimatavtalet saknar konkreta beslut om hur världen ska nå målet att temperaturökningen inte ska överstiga 1,5-2 grader. För att vi ska klara det målet krävs det att utsläppskurvan böjs mellan 2015 och 2020 och att fossila bränslen har fasats ut till år 2040 eller 2060. Världen måste även jobba aktivt för att säkra ekosystemens resiliens, det vill säga ekosystemens förmåga att stå emot förändringar. Det gör man genom att se till att våra ekosystem mår så bra som möjligt så att den biologiska mångfalden gynnas.

Från och med nu måste det bli en självklarhet för politiker, myndigheter, näringsliv och privatpersoner att satsa på hållbara och förnyelsebara material och energislag. Rockström sammanfattar det kort och gott som att vi måste säga ”Goodbye till olja, kol och naturgas” och ”Hello till planetsköteri.”.

Jag ser fram emot att se alla spännande hållbara uppfinningar när vi övergår till ett fossilfritt samhälle som gynnar biologisk mångfald!

eiffeltornet

Hur mycket ansvar ska vi enskilda personer ta för klimatet egentligen?

Igår skrev en av Sveriges största bloggare  Foki inlägget ”Jag bidrar till the end of the world”. Flera av hennes läsare har reagerat på hennes resvanor och att hon borde resa mindre på grund av miljön. I Fokis fall har hon ett hem och familj i Norrland, Stockholm och Thailand. Hon bryr sig mycket om sin familj, vilket är väldigt fint, och prioriterar därför att flyga till dem mycket oavsett om det bara blir over dagen.

Foki är inte ensam om sitt resonemang. Jag hade också resonerat på liknande sätt. När priset att vara miljövänlig blir allt för högt kommer de allra flesta att välja bort miljön. Vilket är helt naturligt.

Precis som Foki skriver måste andra faktorer komma in för att hon ska ändra sitt beteende, alternativt ny mer miljövänlig teknik. Vi som enskilda personer kan inte göra allt. Även politikerna, forskarna och näringslivet har ett ansvar. Däremot måste vi driva på dem för att det ska ske någon förändring. Så diskutera miljö- och klimatfrågorna, hall debatten varm, efterfråga miljövänliga alternativa (även om de inte finns idag). Politikerna vill få röster och näringslivet vill få kunder. Vi enskilda personer är alltså deras huvudsakliga motivation!

Det man kan göra som enskild person, vad gäller transport, utan att behöva offra allt för mycket är att klimatkompensera. Linnea åkte nyligen till Spanien och klimatkompenserade för resan, vilket kostade henne 230 kr. Läs mer om detta i Linneas inlägg om klimatkompensation.

Klimatmärkt Mousserande vin, finns det?

Nu börjar det närma sig nyårsafton, ett ypperligt tilfälle att avnjuta ett glas bubbel! Ni som kikat in på sidan om oss har kanske redan noterat att vin är ett av mina stora intressen. Framöver kommer jag bland annat att dela med mig av min tid i Sydafrika. Jag gjorde mitt examensarbete på universitetet inom hållbar vinproduktion och studerade då en vingård i Stellenbosch, Sydafrikas främsta vindistrikt. Just idag tänkte jag dela med mig av lite intressant vetande kring märkning av klimatpåverkan från viner.

klimatpåverkan från vin

champagne klimatpåverkan

Nya Zeeland var först ut med att märka sina viner med hur mycket växthusgaser som släpps ut per glas under produktionen.  Ett mycket bra initiativ som jag tycker resten av vinindustrin borde följa efter, och då även livsmedelsindustrin.

Sedan Nya Zeeland började med märkningen  år 2011. Tyvärr har inte så mycket mer hänt sedan dess. Några länder har gjort tester och jobbar väl på saken. Men vinindustrin är mycket konservativ och miljöarbetet går trögt. Men det rör sig åt rätt håll i alla fall, om än sakta.

Hur mycket växthusgaser som släpps ut varierar enormt från producent till producent! För att siffrorna ska vara jämförbara måste alla producenter göra beräkningarna på ungefär samma sätt. Det kan annars bli missvisande om två länder använder två olika metoder för utäkningarna. Jag vill se att vinindustrin tillsammans jobbar vidare på Nya Zeelands och Sydafrikas initiativ (mer om Sydafrika i ett senare inlägg). Det ska vara lätt att välja även från klimatsynpunkt och inte enbart ursprung, druva etc.

Siffrorna som visas på etiketterna på flaskorna från Nya Zeeland tar hänsyn till utsläpp från transporten fram till landsgränsen för det land som köper vinet. Alltså kommer sifforna att vara högre på flaskan som säljs i Sverige än på flaskan som säljs i Nya Zeeland. Nästa gång du går till systemet, ta en titt på etiketten på ett vin från Nya Zeeland. Den bör se ut ungefär så här.

klimatpåverkan från vin

Bild från Dr Vino http://www.drvino.com/2010/11/05/new-zealand-wine-carbon-footprint-label/

 

Klimatkompensera – hur fungerar det?

I jul har jag varit i Spanien och firat tillsammans med min familj. Precis som de flesta brukar göra flög vi hit. En flygresa tur och retur Sverige – Spanien genererar ett utsläpp på ca 1 ton koldioxid per person.

Jag har funderat mycket på det här med klimatkompensation. I längden måste vi nog hitta andra klimatvänligare sätt att resa än med flygplan. Men om man nu gör en flygresa tycker jag att det är rimligt att kompensera för de utsläpp man gör.

Inför min flygresa klimatkompenserade jag via ZeroMission. Att kompensera för min flygresa kostade 230 kr. Dessa pengar går till att investera i olika klimatkompensationsprojekt i utvecklingsländer. Alla projekten bidrar till att minska växthusgaserna i atmosfären på olika sätt.

ZeroMission har tillexempel ett projekt i Kenya som innebär att man installerar mer energieffektiva spisar. Spisarna förbrukar mindre ved vilket bidrar till minskad avskogning och samtidigt ger de bättre inomhusluft till familjerna som får nya spisar. Ett annat projekt i Malawi bidrar genom att återplantera inhemska trädarter och samtidigt ge befolkningen tillgång till biobränslen och byggnadsmaterial.

Hur tänker ni kring klimatkompensation? Har ni testat och vad tycker ni om det?

klimatkompensera 1klimatkompensera

 

Dagens utmaning: Klimatanpassa ditt hem

Godmorgon! Idag är utmaningen att klimatanpassa vårt hem. Det finns många saker som påverkar boendets koldioxidutsläpp. Uppvärmning, elförbrukning och vattenförbrukning är några faktorer som påverkar.

Den faktor som förmodligen påverkar mest i de flesta hem är vilken typ av uppvärmning man använder. För både Ida-Maria och mig är det svårt att påverka hur våra hem värms upp. Ida-Maria bor i en bostadsrätt och jag hyr huset där jag bor. Även om man äger sitt boende är det en stor investering att byta uppvärmningssystem, så även om det är en superviktig fråga är det något som vi får arbeta med på längre sikt.

Istället kommer vi titta på några saker som vi skulle kunna åtgärda redan idag eller inom en snar framtid. Ikväll får ni se vilka åtgärder vi gjort!

Haka på utmaningen och fundera på vad du kan göra i ditt hem för att minska klimatpåverkan!

Kolla gärna på den här videon med Johan Rockström för inspiration!
Johan Rockström tips video

Resultatet av dagens utmaning: Ta reda på din klimatpåverkan (Linnea)

Linnea testar Klimatkontot

Här testar jag Klimatkontot.

Linneas resultat av Klimatkontots test visade att hennes koldioxidutsläpp blev 8,6 ton år 2015

Mitt resultat av Klimatkontots test visade att mitt koldioxidutsläpp blev 8,6 ton år 2015. Staplarna visar från vänster till höger boende, resor, mat, konsumtion och totalt utsläpp. M=Medelsvenskens utsläpp är 8 ton. V= världsgenomsnittet är är 6 ton. H= ett hållbart utsläpp ligger mellan 0,7 och 1,5 ton.

Nu har jag gjort testet på Klimatkontot! Det gick snabbt att svara på frågorna och det var intressant men lite läskigt att se resultatet. Min gissning var ju att mina utsläpp skulle ligga omkring 8,5 ton CO2 för år 2015 och resultatet blev…. *trumvirvel*…. 8,6 ton!

Min gissning låg alltså väldigt nära sanningen. Det innebär att jag släppt ut 0,6 ton mer än medelsvensken, och hela 2,6 ton mer än världsgenomsnittet. För att komma ner till en hållbar nivå skulle jag behöva minska mina utsläpp med 7,1-7,9 ton. Det innebär en minskning med 83-92 % av mina nuvarande utsläpp!

I diagrammet nedan ser ni resultatet av mitt test. Den allra största posten blev, som jag trodde mina transporter som

står för 70 % av mina utsläpp. De övriga kategorierna hamnade på nästan samma nivå, strax under 1 ton.

För att komma ner till en hållbar nivå måste jag jobba med alla kategorierna. Det är en lång resa jag har framför mig och det finns ingen ”quick fix” för att komma i mål. Däremot finns det en hel del saker jag kan börja jobba med direkt! Den här veckan kommer Ida-Maria och jag anta en utmaning inom varje område (d.v.s. boende, resor, mat och konsumtion) för att minska våra utsläpp.

Gå in och gör testet du med och lämna gärna en kommentar om ditt testresultat här nedan. Håll ögonen öppna för nästa utmaning som kommer imorgon bitti!