Ny märkning på gång: Från Sverige

från sverige

I tidigare inlägg här och här har vi skrivit om svenska livsmedel och att det ofta (men inte alltid) är klimatsmart att välja svenska råvaror. Häromdagen läste jag att det är en ny märkning på gång som ska göra det lättare att hitta svenska livsmedel i butiken.

Från Sverige” heter märkningen som ska kunna användas på alla typer av livsmedel, råvaror och växter. För att få sätta märkningen på en produkt krävs att man uppfyller ett antal kriterier. När det gäller kött, ägg och mjölkprodukter måste all uppfödning och förädling ha skett i Sverige. Alla vegetabiliska produkter ska ha odlats i Sverige och i sammansatta produkter ska minst 75% av råvarorna vara svenska.

Märkningen beräknas komma ut i butikerna i mitten av april. Jag hoppas att så många som möjligt kommer att använda den här märkningen så att det blir lättare att hitta svenska livsmedel i butiken.

 

Appen ”Bonde på köpet”

bonde på köpet

För att knyta an till inlägget om svensk mjölk som Ida-Maria skrev igår skulle jag vilja ge er ett tips. Många gånger är matvarorna i affären inte så tydligt märkta med ursprungsland. Ofta måste man läsa det finstilta på baksidan av förpackningen för att se om varan har producerats i Sverige och ibland står det inte ens på förpackningen.

För att lättare hitta svenska produkter i mataffären har LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) tagit fram en app som heter ”Bonde på köpet”. Genom att ladda ner appen till sin smartphone kan man med hjälp av telefonens kamera scanna streckkoden på en produkt i butiken och direkt se om den har producerats i Sverige eller ej.

När det gäller kött och mejeriprodukter brukar jag alltid välja svenskt. Finns det inte svenskt kött eller mejeriprodukter avstår jag hellre. Det gör jag av flera anledningar, bland annat för att vi har bra djurhållning och låg antibiotikaanvändning i Sverige och för att jag vill gynna det svenska lantbruket. Grönsaker och frukt väljer jag svenskt när det finns i säsong och kompletterar med importerat när det inte finns.

Hur tänker ni när det gäller svenska och importerade matvaror?

Kan svensk mjölk minska biffens klimatpåverkan?

Sverige är på god väg när det gäller att minska utsläppen från livsmedelsproduktionen. Från 1990 till 2005 minskade man växthusgasutsläppen med 20 % per kilo mjölk, gris- och kycklingkött.

När det gäller nötkött har växthusgasutsläppen ökat med 10 %. Det beror främst på att konsumtionen av svenska mjölk minskat. Hur hänger det ihop kanske ni frågar er?

Det finns raser som är avlade för att producera mjölk och raser som är gjorda för att producera  kött. När mjölkkor ”pensioneras” går de till slakt. Man får då både mjölk och kött från det djuret.

Köttraser däremot används inte för mjölkproduktion utan föds upp enbart för köttet. Detta ger en högre klimatpåverkan per kilo kött. I och med att efterfrågan på svensk mjölk minskar medan efterfrågan på svenskt kött ökar föds allt mer köttraser upp.

Ni kanske tidigare har hängt med på den svåra situationen som råder för Sveriges mjölkbönder när det gäller bl a priskonkurrensen med importerad mjölk. Det finns alltså flera anledningar att välja svensk mjölk.

PS. Mjölk är oftast svensk. Det är produkter som grädde, ost och créme fraiche som ofta är importerade. Kolla noga ursprunget på förpackningen!

Angus, en av köttraserna.

SLB (Svensk låglandsboskap), en av mjölkraserna.

Mjölk med skruvkork – en klimatbov?

Har du någon gång vägt in förpackningens utformning när du valt vilken mjölk du ska köpa? Det har i alla fall inte jag lagt någon större vikt vid, fram till nu. Kanske går man mer på ekologisk eller konventionell, svensk eller importerad, arla eller lokalt mejeri, färsk eller lång hållbarhet, laktosfri eller vanlig mjölk.

Faktum är att mjölk i en förpackning med skruvkort har 50 % högre klimatpåverkan än den traditionella förpackningen utan skruvkork.

Tänker ni er tillbaka i tiden så kanske ni märker att det blir fler och fler förpackningar med skruvkork i plast. Och anledningen? Att vi konsumenter vill kunna återförsluta förpackningen. Men är det verkligen nödvändigt? För min del har jag i alla fall alltid mjölk och juice ståendes i dörren.

Förpackning med skruvkork

 

Klimatmärkt Mousserande vin, finns det?

Nu börjar det närma sig nyårsafton, ett ypperligt tilfälle att avnjuta ett glas bubbel! Ni som kikat in på sidan om oss har kanske redan noterat att vin är ett av mina stora intressen. Framöver kommer jag bland annat att dela med mig av min tid i Sydafrika. Jag gjorde mitt examensarbete på universitetet inom hållbar vinproduktion och studerade då en vingård i Stellenbosch, Sydafrikas främsta vindistrikt. Just idag tänkte jag dela med mig av lite intressant vetande kring märkning av klimatpåverkan från viner.

klimatpåverkan från vin

champagne klimatpåverkan

Nya Zeeland var först ut med att märka sina viner med hur mycket växthusgaser som släpps ut per glas under produktionen.  Ett mycket bra initiativ som jag tycker resten av vinindustrin borde följa efter, och då även livsmedelsindustrin.

Sedan Nya Zeeland började med märkningen  år 2011. Tyvärr har inte så mycket mer hänt sedan dess. Några länder har gjort tester och jobbar väl på saken. Men vinindustrin är mycket konservativ och miljöarbetet går trögt. Men det rör sig åt rätt håll i alla fall, om än sakta.

Hur mycket växthusgaser som släpps ut varierar enormt från producent till producent! För att siffrorna ska vara jämförbara måste alla producenter göra beräkningarna på ungefär samma sätt. Det kan annars bli missvisande om två länder använder två olika metoder för utäkningarna. Jag vill se att vinindustrin tillsammans jobbar vidare på Nya Zeelands och Sydafrikas initiativ (mer om Sydafrika i ett senare inlägg). Det ska vara lätt att välja även från klimatsynpunkt och inte enbart ursprung, druva etc.

Siffrorna som visas på etiketterna på flaskorna från Nya Zeeland tar hänsyn till utsläpp från transporten fram till landsgränsen för det land som köper vinet. Alltså kommer sifforna att vara högre på flaskan som säljs i Sverige än på flaskan som säljs i Nya Zeeland. Nästa gång du går till systemet, ta en titt på etiketten på ett vin från Nya Zeeland. Den bör se ut ungefär så här.

klimatpåverkan från vin

Bild från Dr Vino http://www.drvino.com/2010/11/05/new-zealand-wine-carbon-footprint-label/

 

Så slipper du julmat flera dagar i rad – utan att slänga matresterna! (Recept)

Är du så här på annandagen lika trött på julmat som jag är? Här nedan får du tips på hur du slipper äta julmat för tredje dagen i rad.

En bra start är ju att frysa ner för att äta vid ett senare tillfälle. Men det är kanske inte jättekul med julmat i matlådan på jobbet i mitten av januari. Här nedan finner ni tre recept på goda maträtter som ni kan laga av det mesta av julbordets rester. Smaklig måltid!

Matrester julmat

OST- OCH JULSKINKSÅS med pasta
200 gram julskinka
1 st gul lök
1 msk svensk rapsolja
3 msk vetemjöl
5 dl mjölk
1,5 dl riven julost
0,5 dl grädde
1 tsk salt
grovmald svartpeppar

Tärna skinkan och hacka löken. Fräs skinka och lök i olja tills löken är mjuk.
Vispa mjöl med lite av mjölken i en kastrull, och vispa sedan ner lite av mjölken pö om pö och låt blandningen koka upp.
Häll ner grade, kryddor, skinka och lök. Rör till sist ned osten och låt smälta.
Servera med pasta.

 

LAXPUDDING med grönkål och kokt potatis
4 portioner

200 gram gravad, rökt eller kokt lax
6 kokta potatisar
1 gul lök
3 ägg
1 dl mjölk
100 gram förvälld grönkål
salt
peppar
1 knippe salladslök eller en bit purjolök
200 g gravad lax, skivad
1 msk smör
1 litet knippe färsk dill eller torkad eller fryst

Vispa ägg och mjölk med lite salta, peppar och dill. Fräs gul lök med smör i en stekpanna. Fördela lax, grönkål, skivad kokt potatis och lök i en form och slå over äggstanningen så att det rinner ner mellan fyllningen. Grädda på 225 grader i ugnen i 25 minuter eller till laxpuddingen fått lite färg.

Servera gärna med lite förvälld grönkål.

GRYTA med köttbullar, prinskorv etc
4 portioner

16 st Köttbullar
16 st Prinskorvar
(ev ytterligare rester av Julskinka, tunga, kött från revbensspjäll eller annat)
1 Gul lök
2 msk margarin
Salt
Peppar
2 tsk paprikapulver
400 gram krossade tomater
1 msk vetemjöl
1 dl vatten

Bryn lök, kötbullar, korv och ev ytterligare köttrester. Häll över i en gryta tillsammans med tomater, paprikapulver, salt och peppar. Låt sjuda under lock i 15 minuter. Blanda vetemjöl och vatten och red av grytan. Låt sjuda ytterligare 5 minuter.

Servera med ris, potatismos eller pressad potatis.

 

Plastgran, ädelgran eller vanlig gran?

Dagen före dopparedagen och julstämningen infinner sig sakta med säkert känner jag. Julmusik spelar i högtalaren och kylskåp och skafferi är fyllt med mat och godsaker. Ikväll väntar uppesittarkväll med lugn och ro och lite glögg och gotter.

Igår hjälptes jag och mamma åt att göra det julfint och sätta upp granen så att allt är klart till självaste julafton. I sedvanlig ordning blev det en julgran i plast eftersom min kära mor är allergisk mot gran. Sedan vi startade bloggen drar tankarna oftare än vanligt iväg mot klimatet. Är det egentligen mer klimatvänligt med en gran i plast som håller i 10 år eller är det bättre att köpa en riktig gran varje år?

Jag började efterforska och fann att en vanlig svensk gran är det mest miljö- och klimatvänliga alternativet. Många av granarna som säljs kommer dock från Danmark vilket innebär långa transporter med lastbil och som dessutom försämrar granens kvalitet så den barrar av sig fortare. Så bäst att fråga vart granen kommer från innan du köper den.

En vanlig gran kräver mindre konstgödsel och bekämpningsmedel än ädelgran. En plastgran är inte ens miljövänlig om den används i över 10 år. De flesta tillverkas i Asien och plasten är basserad på fossil olja. Är man rädd för cancerogena och hormonstörande ämnen ska man passa sig för plastgranen.

plastgran inte klimatsmart

Slänger med lite tips om vad man kan tänka på nu under jul (utan att göra uppoffringar av firandet):

  • Åk tåg eller fira jul hemma istället för att resa långväga.
  • Ät mer grönt, sill, lax och vilt, och mindre skinka, korv och köttbullar.
  • Tänk på matsvinnet! Frys in istället för att kasta maten när du för tredje dagen i rad har rester kvar och bara längtar efter någon annan mat. Sådant som ändå måste slängas läggs i behållaren för matavfall.
  • Återvinn värmeljusbehållaren (lägg i metal), presentpapper (lägg bland tidgningspapper) och presentsnören (lägg i plast).
  • Använd LED-lampor och timer för belysningen. Byt ut gammal energikrävande belysning!
  • Pynta med naturmaterial, t.ex. kottar, mossa, granris, apelsiner.
  • Undvik ljus som innehåller paraffin, eftersom det framställs ur råolja (fossil).

 

Önskar er alla en trevlig uppesittarkväll! Mys nu ordentligt. :)

Söndag med film och foto

Idag har vi spånat på idéer till inlägg som kommer komma upp här på Footprinter framöver. Vi har funderingar på att göra en miniserie med filmklipp om mat och klimat. Skulle ni vara intresserade av det? Varken Ida eller jag har spelat in film förut, så det har varit kul att testa något nytt idag. Många skratt och omtagningar har det blivit!

Här håller Ida på att duka upp inför ett filmklipp hemma i mitt kök.

Footprinter filmar och fotograferar till bloggen

 

Dagens utmaning: Åk klimatvänligt till Musikhjälpen

I helgen är Ida på besök här i Östergötland. Idag har vi varit på inne vid Musikhjälpens bur i Linköping. Dagens utmaning var att ta sig dit på ett klimatvänligt sätt. Eftersom mitt hus ligger på landet och det bara går fyra bussturer härifrån på lördagar lyckades vi inte åka kollektivt hela vägen. Men vi gjorde en kompromiss och tog bilen halva vägen och pendeltåget halva vägen.

12399281_1072006789497140_2118500607_n

Inne på torget fortsatte vi på det klimatsmarta temat genom att äta lokalproducerad mat i Östgötamats mattält. Dagens rätt var rysk rödbetssoppa, Borsjtj, tillagad på östgötska råvaror. Mycket gott!

12404442_1072006869497132_252793267_n

Musikhjälpen fick totalt in 31 105 000 kr och 268 000 engagemang! Både insamlingen och antalet engagemang slog rekord. Footprinters insamling landade på 400 kr. Tack till er som hjälpte till! Här får ni ett smakprov från Lars Winnerbäcks spelning under Musikhjälpen.

12388048_1072006922830460_608684721_n

Dagens utmaning: Minska matsvinnet

Hej alla barn! Nu blir det barnprogran. Titta nu här vad farbror Frej tar fram. Fyra gamla bruna bananer och en frysskadad gurka….

Med risk för att några av er ur den yngre generationen inte hängde med på referensen, kolla farbror Frej på YouTube och upplev lite gammal 90-talshumor. Min utmaning idag har varit att på ”farbror Frej-manér” laga soppa på en spik. Det vill säga att göra det bästa av de matvaror jag hade hemma som var lite tråkiga. I mitt fall var det för dagen fyra övermogna bananer och en frysskadad gurka.

IMG_0152

En stor anledning till att jag kastar mat är att jag planerar mina inköp lite fel och köper hem mer än vad jag gör av med innan det hinner bli dåligt. I det här fallet blev bananerna bruna snabbare än vanligt för att jag hade råkat lägga dem tillsammans med äpplen som påskyndar mognadsprocessen. Jag tycker inte att bruna bananer är särskilt goda att äta som de är, men det finns mycket gott man kan göra med dem. Idag blev det smoothie! Här kommer receptet, men du tar förstås det du har hemma.

Farbror Frejs Fruktsmoothie

Räcker till 4 glasIMG_0155

4 gamla bruna bananer
3 dl frysta svarta vinbär
mjölk efter behag

Mixa och servera direkt!

Ett tips om man inte har tid att göra något med bananerna samma dag är att skala, skiva och frysa in. Fryst banan går utmärkt att använda i smoothie.

En stor del av matsvinnet sker redan i butiken eftersom många matvaror som inte är perfekta blir svårsålda. I veckan när jag handlade hade butiken gjort ett bra initiativ. Gurkorna hade frusit i ena änden och istället för att kasta dem hade butiken valt att skära bort toppen och sälja gurkorna billigare. För att minska matsvinnet i butiken kan vi som konsumenter tänka på att inte välja bort grönsaker bara för att de har en liten fläck. Det går ju faktiskt oftast att skära bort.

Resultatet av dagens utmaning: Ta reda på din klimatpåverkan (Linnea)

Linnea testar Klimatkontot

Här testar jag Klimatkontot.

Linneas resultat av Klimatkontots test visade att hennes koldioxidutsläpp blev 8,6 ton år 2015

Mitt resultat av Klimatkontots test visade att mitt koldioxidutsläpp blev 8,6 ton år 2015. Staplarna visar från vänster till höger boende, resor, mat, konsumtion och totalt utsläpp. M=Medelsvenskens utsläpp är 8 ton. V= världsgenomsnittet är är 6 ton. H= ett hållbart utsläpp ligger mellan 0,7 och 1,5 ton.

Nu har jag gjort testet på Klimatkontot! Det gick snabbt att svara på frågorna och det var intressant men lite läskigt att se resultatet. Min gissning var ju att mina utsläpp skulle ligga omkring 8,5 ton CO2 för år 2015 och resultatet blev…. *trumvirvel*…. 8,6 ton!

Min gissning låg alltså väldigt nära sanningen. Det innebär att jag släppt ut 0,6 ton mer än medelsvensken, och hela 2,6 ton mer än världsgenomsnittet. För att komma ner till en hållbar nivå skulle jag behöva minska mina utsläpp med 7,1-7,9 ton. Det innebär en minskning med 83-92 % av mina nuvarande utsläpp!

I diagrammet nedan ser ni resultatet av mitt test. Den allra största posten blev, som jag trodde mina transporter som

står för 70 % av mina utsläpp. De övriga kategorierna hamnade på nästan samma nivå, strax under 1 ton.

För att komma ner till en hållbar nivå måste jag jobba med alla kategorierna. Det är en lång resa jag har framför mig och det finns ingen ”quick fix” för att komma i mål. Däremot finns det en hel del saker jag kan börja jobba med direkt! Den här veckan kommer Ida-Maria och jag anta en utmaning inom varje område (d.v.s. boende, resor, mat och konsumtion) för att minska våra utsläpp.

Gå in och gör testet du med och lämna gärna en kommentar om ditt testresultat här nedan. Håll ögonen öppna för nästa utmaning som kommer imorgon bitti!

Resultatet av dagens utmaning: Ta reda på din klimatpåverkan (Ida-Maria)

Sådär, dagens utmaning avklarad! Testet är gjort och min gissning var inte så tokig ändå. Jag trodde jag skulle ligga strax under 7 ton CO2 men hamnade på 7,3 ton. Högre än min gissning, men jag är i alla fall bättre än medelsvensken. YES!!!

Ida-Marias klimatutsläpp

Utsläppen från resorna var helt klart högst. Konsumtionen borde ha varit högre eftersom det inte fanns några frågor om renovering så mycket av byggmaterialet inkluderas inte i resultatet. Möbler och vitvaror räknas vilket jag köpt mycket av, så nästa år bör konsumtions-stapeln bli lägre. Jag har också köpt en ny mobil nyligen så den ska väl hålla under hela nästa år, hoppas jag i alla fall. Man vet ju aldrig med dagens ohållbara prylar. 

Stapeln för boende borde gå att minska genom att installera snålspolande kranar när jag byter inredning i badrummet. Eftersom jag är singel och bor ensam  få jag ju i princip dubbelt så höga utsläpp som om jag varit sambo i samma lägenhet. Målet för år 2016 får alltså bli att skaffa mig en sambo! 😉 

Resorna går ju att minska, speciellt med bil. Flygresorna blir svåra i och med att det mesta är i tjänsten och det är andra faktorer än klimat som avgör transportmedlet. Jag älskar verkligen att resa men har senaste 2 åren bara gjort fåtal resor inom Europa för att hälsa på vänner och familj. Vill inte gärna minska ner privata flygresor. Får klura på detta. Resorna blir en stor utmaning för mig att minska.

Hur blev er läsares resultat av testet på klimatkontot i förhållande till mitt? Skriv gärna en kommentar om det!

”Dagens utmaning” är en del av vårt engagemang för Musikhjälpen 2015. Lär mer i tidigare inlägg. Under de kommande dagarna kommer vi att ta oss an en utmaning per dag inom de kategorierna: boende, transport, mat och konsumtion. Haka på med era egna utmaningar för att minska klimatpåverkan ni också!

Varmt lycka till!

Dagens utmaning: Testa din klimatpåverkan! (Linnea)

Godmorgon! Precis som Ida-Maria kommer jag att testa min klimatpåverkan på Klimatkontot idag. När jag gör testet på kommer jag basera mina svar på hur mitt liv har sett ut det senaste året. Den kategori som jag tror kommer bli övervägande störst är resor. Jag bor på landet och har 2,7 mil till jobbet. Eftersom jag i mitt arbete ofta åker ut på rådgivningsbesök till lantbrukare är jag beroende av bil och därför åker jag alltid bil till jobbet. Utöver resor till jobbet och resor i tjänsten har jag pendlat till min pojkvän som bott i Uppsala större delen av året. Det är nästan 30 mil enkel väg och jag skulle gissa att jag i genomsnitt har åkt tur och retur varannan vecka, ibland med bil och ibland med tåg. Det senaste året har jag i alla fall inte gjort någon flygresa om jag nu ska hitta något som talar till min fördel…

När det gäller boende bör jag också ha ganska höga värden eftersom jag har bott själv i ett hus. Det som är positivt är att huset värms upp med biobränsle i gårdens halm- och vedpanna. Min elförbrukning är låg eftersom jag inte har särskilt många apparater som drar mycket el och jag har lågenergilampor överallt. På gården finns även solpaneler som levererar grön el till hela gården under dagtid på sommarhalvåret.

Eftersom jag äter mycket vegetariskt och lokalproducerat tror jag att mina utsläpp på matsidan är låga i jämförelse med medel. Jag lagar mycket mat hemma och har nästan alltid med mig matlåda till jobbet.

Jag är inte någon storshoppare när det gäller kläder och prylar. Mobiltelefon har jag bytt ut i år, men den fick jag ärva av mina föräldrar. Förra året köpte vi en del nya möbler, bland annat en säng, matsalsmöbel och ett par fåtöljer. Men i år har vi inte köpt några möbler. Det som är nytt i inredningsväg är saker som vi har fått ärva av familjen.

När man lägger ihop alla mina utsläpp tror jag att jag kommer ligga över medel. Jag skulle gissa på omkring 8,5 ton CO2 per år. Det ska bli spännande men lite läskigt att få det svart på vitt! I eftermiddag kommer vi att publicera resultaten av våra test här på bloggen.

Haka på vår utmaning och gör testet på Klimatkontot du med!

Dagens utmaning: Testa din klimatpåverkan! (Ida-Maria)

Godmorgon alla glada! Jag startar dagen med att ta reda på hur mycket växthusgaser jag släpper ut på ett år. Ska göra ett test på KlimatkontotDet ska bli så spännande, men samtidigt lite läskigt…  Hur stor klimatpåverkan har jag egentligen? Min gissning är att jag släpper ut betydligt mindre växthusgaser än medelsvensken (8 ton CO2), kasnke strax under 7 ton CO2. Största utsläppskällorna tror jag är resor och konsumtion.

Gör testet du också!

Gör testet du också!

Elförbrukningen bör vara lägre än medel då jag bor i en lägenhet och sällan är hemma. När jag väl är hemma har jag dock en ovana att tända lyset i alla rum eftersom jag tycker det är mer hemtrevligt när det lyser. Jag har ofta två laptop igång, en med en extern skärm där jag har olika play-program igång och en som jag själv använder. Jag skulle kunna sänka elförbrukningen men jag tror inte den har så betydelse i jämfört med övriga utsläppskällor, speciellt eftersom jag har el som är märkt med Bra Miljöval som ska ha mycket låg klimatpåverkan.

När det gäller maten äter jag mycket vegetariskt och veganskt. Jag lagar dock sällan mat så det blir del restaurangbesök eller nått enkelt som yoghurt och müsli. . Men jag älskar vin, konsumerar väl en knapp flaska i veckan i genomsnitt. Vin är inte direkt klimatvänligt! Jag handlar väldigt lite kläder och grejer, dock mycket byggmaterial och inredning till lägenheten i och med att jag köpt ett renoveringsobjekt för ca 1 år sen. Resor då…? Jag promenerar eller åker biogasbuss till jobbet. Ibland lånar jag min mammas bil eller tigger skjuts av brorsan om det är något speciellt eller om jag är lite lat nån gång. Flyger ca 5 gånger per år inom Sverige i jobbet och ca 2 utlandsresor privat.

Nu vidare till testet. Upp till bevis i eftermiddag hur väl min gissning stämmer! 

Önskar er alla en god start på dagen! Lämna gärna ett bidrag till vår insamling för Musikhjälpen 2015.

/Ida-Maria