Ny märkning på gång: Från Sverige

från sverige

I tidigare inlägg här och här har vi skrivit om svenska livsmedel och att det ofta (men inte alltid) är klimatsmart att välja svenska råvaror. Häromdagen läste jag att det är en ny märkning på gång som ska göra det lättare att hitta svenska livsmedel i butiken.

Från Sverige” heter märkningen som ska kunna användas på alla typer av livsmedel, råvaror och växter. För att få sätta märkningen på en produkt krävs att man uppfyller ett antal kriterier. När det gäller kött, ägg och mjölkprodukter måste all uppfödning och förädling ha skett i Sverige. Alla vegetabiliska produkter ska ha odlats i Sverige och i sammansatta produkter ska minst 75% av råvarorna vara svenska.

Märkningen beräknas komma ut i butikerna i mitten av april. Jag hoppas att så många som möjligt kommer att använda den här märkningen så att det blir lättare att hitta svenska livsmedel i butiken.

 

Appen ”Bonde på köpet”

bonde på köpet

För att knyta an till inlägget om svensk mjölk som Ida-Maria skrev igår skulle jag vilja ge er ett tips. Många gånger är matvarorna i affären inte så tydligt märkta med ursprungsland. Ofta måste man läsa det finstilta på baksidan av förpackningen för att se om varan har producerats i Sverige och ibland står det inte ens på förpackningen.

För att lättare hitta svenska produkter i mataffären har LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) tagit fram en app som heter ”Bonde på köpet”. Genom att ladda ner appen till sin smartphone kan man med hjälp av telefonens kamera scanna streckkoden på en produkt i butiken och direkt se om den har producerats i Sverige eller ej.

När det gäller kött och mejeriprodukter brukar jag alltid välja svenskt. Finns det inte svenskt kött eller mejeriprodukter avstår jag hellre. Det gör jag av flera anledningar, bland annat för att vi har bra djurhållning och låg antibiotikaanvändning i Sverige och för att jag vill gynna det svenska lantbruket. Grönsaker och frukt väljer jag svenskt när det finns i säsong och kompletterar med importerat när det inte finns.

Hur tänker ni när det gäller svenska och importerade matvaror?

Kan svensk mjölk minska biffens klimatpåverkan?

Sverige är på god väg när det gäller att minska utsläppen från livsmedelsproduktionen. Från 1990 till 2005 minskade man växthusgasutsläppen med 20 % per kilo mjölk, gris- och kycklingkött.

När det gäller nötkött har växthusgasutsläppen ökat med 10 %. Det beror främst på att konsumtionen av svenska mjölk minskat. Hur hänger det ihop kanske ni frågar er?

Det finns raser som är avlade för att producera mjölk och raser som är gjorda för att producera  kött. När mjölkkor ”pensioneras” går de till slakt. Man får då både mjölk och kött från det djuret.

Köttraser däremot används inte för mjölkproduktion utan föds upp enbart för köttet. Detta ger en högre klimatpåverkan per kilo kött. I och med att efterfrågan på svensk mjölk minskar medan efterfrågan på svenskt kött ökar föds allt mer köttraser upp.

Ni kanske tidigare har hängt med på den svåra situationen som råder för Sveriges mjölkbönder när det gäller bl a priskonkurrensen med importerad mjölk. Det finns alltså flera anledningar att välja svensk mjölk.

PS. Mjölk är oftast svensk. Det är produkter som grädde, ost och créme fraiche som ofta är importerade. Kolla noga ursprunget på förpackningen!

Angus, en av köttraserna.

SLB (Svensk låglandsboskap), en av mjölkraserna.

Mjölk med skruvkork – en klimatbov?

Har du någon gång vägt in förpackningens utformning när du valt vilken mjölk du ska köpa? Det har i alla fall inte jag lagt någon större vikt vid, fram till nu. Kanske går man mer på ekologisk eller konventionell, svensk eller importerad, arla eller lokalt mejeri, färsk eller lång hållbarhet, laktosfri eller vanlig mjölk.

Faktum är att mjölk i en förpackning med skruvkort har 50 % högre klimatpåverkan än den traditionella förpackningen utan skruvkork.

Tänker ni er tillbaka i tiden så kanske ni märker att det blir fler och fler förpackningar med skruvkork i plast. Och anledningen? Att vi konsumenter vill kunna återförsluta förpackningen. Men är det verkligen nödvändigt? För min del har jag i alla fall alltid mjölk och juice ståendes i dörren.

Förpackning med skruvkork

 

Utvärdering av år 2015 och plan för år 2016

Precis som Linnea tänkte jag också ta en titt på mitt gångna år och blicka framåt på det kommande året.

Vad var det bästa du gjorde?
Skapade mig ett hem! Efter flera år av farande fram och tillbaka både inom sverige och till andra värdsdelar utan fast punkt har jag skapat mig ett hem och kommit till ro i Uppsala. Renoveringen har inneburit hög konsumtion, precis som att jag behövt köpa möblermöbler så på så vis är det ju inte det bästa men det får ändå räknas som det bästa på sikt. Bjuder på ett par smakprov av hur lägenheten blev.

Sovrummet

Hallen

Vad var det sämsta du gjorde?
Flygit en hel del framförallt inom jobbet. och desutom allt för ofta varit lat och lånat min mammas bil eller ringt efter brorsan för skjuts istället för att ta bussen, gå eller cykla.

Hur stort var ditt växthusgasutsläpp?
7,3 ton koldioxid. Alltså lägre än medelsvensken som släpper ut 8,6 ton.

Hur tror du att du kommer kunna sänka dina utsläpp 2016?
Jag kommer att dra ner på flygresorna på jobbet. Ska också tänka ett par ganger extra innan jag tar bilen eller ber brorsan om skjuts. Jag har faktiskt bara 2 km hem från centrum och det är ofte hem från centrum som jag ber brorsan om skjuts.

Prognos för 2016
Jag gjorde en grov prognos för 2016 på Klimatkontot som visade att jag kan minska mina utsläpp med 1.3 ton koldioxid. Då är det framförallt transporten jag skurit ner på. Jag kommer också äta mer fågel, fisk, vilt och vegetariskt och mindre nöt och flask. Ser inte det som en uppoffring utan snarare tvärtom. En extra motivation till att lyxa till det lite i vardagen med fisk och vilt. Konsumtionen kommer också bli betydligt mindre i och med att jag snart är klar med renoveringen. Kommer även installer snålspolande kranar där jag inte redan har det.

Klimatmärkt Mousserande vin, finns det?

Nu börjar det närma sig nyårsafton, ett ypperligt tilfälle att avnjuta ett glas bubbel! Ni som kikat in på sidan om oss har kanske redan noterat att vin är ett av mina stora intressen. Framöver kommer jag bland annat att dela med mig av min tid i Sydafrika. Jag gjorde mitt examensarbete på universitetet inom hållbar vinproduktion och studerade då en vingård i Stellenbosch, Sydafrikas främsta vindistrikt. Just idag tänkte jag dela med mig av lite intressant vetande kring märkning av klimatpåverkan från viner.

klimatpåverkan från vin

champagne klimatpåverkan

Nya Zeeland var först ut med att märka sina viner med hur mycket växthusgaser som släpps ut per glas under produktionen.  Ett mycket bra initiativ som jag tycker resten av vinindustrin borde följa efter, och då även livsmedelsindustrin.

Sedan Nya Zeeland började med märkningen  år 2011. Tyvärr har inte så mycket mer hänt sedan dess. Några länder har gjort tester och jobbar väl på saken. Men vinindustrin är mycket konservativ och miljöarbetet går trögt. Men det rör sig åt rätt håll i alla fall, om än sakta.

Hur mycket växthusgaser som släpps ut varierar enormt från producent till producent! För att siffrorna ska vara jämförbara måste alla producenter göra beräkningarna på ungefär samma sätt. Det kan annars bli missvisande om två länder använder två olika metoder för utäkningarna. Jag vill se att vinindustrin tillsammans jobbar vidare på Nya Zeelands och Sydafrikas initiativ (mer om Sydafrika i ett senare inlägg). Det ska vara lätt att välja även från klimatsynpunkt och inte enbart ursprung, druva etc.

Siffrorna som visas på etiketterna på flaskorna från Nya Zeeland tar hänsyn till utsläpp från transporten fram till landsgränsen för det land som köper vinet. Alltså kommer sifforna att vara högre på flaskan som säljs i Sverige än på flaskan som säljs i Nya Zeeland. Nästa gång du går till systemet, ta en titt på etiketten på ett vin från Nya Zeeland. Den bör se ut ungefär så här.

klimatpåverkan från vin

Bild från Dr Vino http://www.drvino.com/2010/11/05/new-zealand-wine-carbon-footprint-label/

 

Fira nyår med fyrverkerier från EU

Nu börjar det närma sig nyår. Jag kommer att fira in det nya året på en bröllopsfest. Ett god vän ska gifta sig så kan det bli en bättre avslutning på år 2015 och början på år 2016.

Jag var nyfiken och försökte ta reda på detta men gav upp med ett kvarstående frågetecken. Hur konstigt det än låter så har man inte gjort några undersökningar på hur mycket växthusgaser fyrverkerier släpper ut, i alla fall inte i Sverige. Är det någon av er läsare som vet något om detta?

Fyrverkerier klimatutsläpp

Hur som helst släpps en hel del metaller och kemiska produkter ut i samband med att man skjuter fyrverkerier. Men Pyroteknikutredningen visar att utsläppen från fyrverkerier inte innebär någon större miljöfara. Förr när fyrverkerierna innehöll mycket bly var det däremot betydligt värre än idag!

De flesta fyrverkerier importeras från Asien, där bly fortfarande är vanligt. Därför bör man välja fyrverkerier från EU. I Asiatiska fyrverkerier är det ockå betydligt vanligare med kemikalien hexaklorbensen (HCB) som är hormonstörande och cancerogen.

Här är lite tips på vad ni kan tänka på när ni köper fyrverkerier:

  • Undvik fyrverkerier som sprakar, eftersom just dessa innehåller bly. Vismutoxid är ett betydligt batter alternativ till bly.
  • Köp fyrverkerier tillverkade i papper istället för plast. Plast tillverkas av fossil olja medan papper är förnyelsebart och har låga utsläpp av växthusgaser.
  • Ljus- och lasershower är ett modernt och mer miljövänligt alternativ till fyrverkerier.
  • Rislyktor har blivit allt mer populärt på sista tiden. Tänk på att köpa de som är gjorda i trä istället för med metallkonstruktioner. Trä bryts ned i naturen vilket inte metal gör.

Rislyktor klimatvänliga

 

Julpappret sorteras som pappersförpackning – inte som tidningar!

Jag hoppas att ni läsare haft en lika underbar julafton som jag haft. Jag firade med mamma och tre av mina syskon och vi hade en trevlig dag tillsammans med mycket skratt, brädspel och massa god mat och julgodis. Verkligen härligt att umgås en hel dag med familjen, det händer så sällan i vardagen.

Jag skrev i ett tidigare inlägg om att vi skippat de personliga julklapparna i år och istället köpte småsaker och spelade julklappsspelet där man får tävla om julklapparna med hjälp av tärningar. Mycket roligt och kan varmt rekommendera er läsare att introducera det till era nära och kära nästa jul.

Presentpapper återvinning

Efter julafton blir det ju en hel del julklappspapper som slängs. Närmare bestämt 200 000 kg bara i Sverige. Presentpapper sorteras som pappersförpackning. Alltså inte som tidningspapper. Att bränna presentpapper i öppna spisen eller liknande är inte något man bör göra eftersom metaller och andra ämnen som finns i en del julklappspapper släpps ut i luften utan rening.

Ännu bättre än att återvinna presentpapper är såklart att återanvända det istället. Kan tyckas ”snålt” att använda samma papper igen. Men jag  se det hellre som att du är generös och bidrar till att minska konsumtionen och en bättre miljö.

Skriv gärna en rad och berätta om hur ni tillbringade julafton.

 

Plastgran, ädelgran eller vanlig gran?

Dagen före dopparedagen och julstämningen infinner sig sakta med säkert känner jag. Julmusik spelar i högtalaren och kylskåp och skafferi är fyllt med mat och godsaker. Ikväll väntar uppesittarkväll med lugn och ro och lite glögg och gotter.

Igår hjälptes jag och mamma åt att göra det julfint och sätta upp granen så att allt är klart till självaste julafton. I sedvanlig ordning blev det en julgran i plast eftersom min kära mor är allergisk mot gran. Sedan vi startade bloggen drar tankarna oftare än vanligt iväg mot klimatet. Är det egentligen mer klimatvänligt med en gran i plast som håller i 10 år eller är det bättre att köpa en riktig gran varje år?

Jag började efterforska och fann att en vanlig svensk gran är det mest miljö- och klimatvänliga alternativet. Många av granarna som säljs kommer dock från Danmark vilket innebär långa transporter med lastbil och som dessutom försämrar granens kvalitet så den barrar av sig fortare. Så bäst att fråga vart granen kommer från innan du köper den.

En vanlig gran kräver mindre konstgödsel och bekämpningsmedel än ädelgran. En plastgran är inte ens miljövänlig om den används i över 10 år. De flesta tillverkas i Asien och plasten är basserad på fossil olja. Är man rädd för cancerogena och hormonstörande ämnen ska man passa sig för plastgranen.

plastgran inte klimatsmart

Slänger med lite tips om vad man kan tänka på nu under jul (utan att göra uppoffringar av firandet):

  • Åk tåg eller fira jul hemma istället för att resa långväga.
  • Ät mer grönt, sill, lax och vilt, och mindre skinka, korv och köttbullar.
  • Tänk på matsvinnet! Frys in istället för att kasta maten när du för tredje dagen i rad har rester kvar och bara längtar efter någon annan mat. Sådant som ändå måste slängas läggs i behållaren för matavfall.
  • Återvinn värmeljusbehållaren (lägg i metal), presentpapper (lägg bland tidgningspapper) och presentsnören (lägg i plast).
  • Använd LED-lampor och timer för belysningen. Byt ut gammal energikrävande belysning!
  • Pynta med naturmaterial, t.ex. kottar, mossa, granris, apelsiner.
  • Undvik ljus som innehåller paraffin, eftersom det framställs ur råolja (fossil).

 

Önskar er alla en trevlig uppesittarkväll! Mys nu ordentligt. :)

Årets julklapp

Årets julklapp är, som ni säkert hängt med på, robotdammsugaren. Det är en symbol för det smarta hemmet och hjälper hushåll att spara tid i vardagen. Jag skulle själv gärna äga en sådan för att få tid över i den redan pressade vardagen. Tänk att få komma hem till ett nystädat hem utan att ha lyft ett finger själv. Vilken dröm!

I år har dock vi i vår familj bestämt oss för att skippa de personliga julklapparna. Det är första gången sedan jag var barn som jag inte känner någon direkt julstress och jag ser fram emot en jul där fokus läggs på att umgås istället för det mer kommersiella kring klapparna.

Men ingen jul utan julklappar så klart! Vi köper alla ett par små klappar och leker julklappsspelet istället. Vi gjorde detta för första gången förra året och det blev en succé. Så det blir en favorit i repris i år. Kanske början till en ny tradition.

För er som nu är på jakt efter de sista klapparna kommer lite klimatsmarta inspiration. Har tyvärr inte provat dessa själv men tyckte det var fiffiga grejer som jag själv skullebli glad över att få. Den här solcellsladdaren till mobilen. Ni kan hitta den på Coolstuff.

Eller en av de här energisparlådorna som dessutom spar in pengar i flera år framöver.

 

 

 

Dagens utmaning: Minska matsvinnet

Hej alla barn! Nu blir det barnprogran. Titta nu här vad farbror Frej tar fram. Fyra gamla bruna bananer och en frysskadad gurka….

Med risk för att några av er ur den yngre generationen inte hängde med på referensen, kolla farbror Frej på YouTube och upplev lite gammal 90-talshumor. Min utmaning idag har varit att på ”farbror Frej-manér” laga soppa på en spik. Det vill säga att göra det bästa av de matvaror jag hade hemma som var lite tråkiga. I mitt fall var det för dagen fyra övermogna bananer och en frysskadad gurka.

IMG_0152

En stor anledning till att jag kastar mat är att jag planerar mina inköp lite fel och köper hem mer än vad jag gör av med innan det hinner bli dåligt. I det här fallet blev bananerna bruna snabbare än vanligt för att jag hade råkat lägga dem tillsammans med äpplen som påskyndar mognadsprocessen. Jag tycker inte att bruna bananer är särskilt goda att äta som de är, men det finns mycket gott man kan göra med dem. Idag blev det smoothie! Här kommer receptet, men du tar förstås det du har hemma.

Farbror Frejs Fruktsmoothie

Räcker till 4 glasIMG_0155

4 gamla bruna bananer
3 dl frysta svarta vinbär
mjölk efter behag

Mixa och servera direkt!

Ett tips om man inte har tid att göra något med bananerna samma dag är att skala, skiva och frysa in. Fryst banan går utmärkt att använda i smoothie.

En stor del av matsvinnet sker redan i butiken eftersom många matvaror som inte är perfekta blir svårsålda. I veckan när jag handlade hade butiken gjort ett bra initiativ. Gurkorna hade frusit i ena änden och istället för att kasta dem hade butiken valt att skära bort toppen och sälja gurkorna billigare. För att minska matsvinnet i butiken kan vi som konsumenter tänka på att inte välja bort grönsaker bara för att de har en liten fläck. Det går ju faktiskt oftast att skära bort.

Dagens utmaning: Minska konsumtionen, återanvänd

Ge dina kläder ny mening, lämna över dem till en nyanländ!

Ge dina kläder ny mening, lämna över dem till en nyanländ!

Idag tänkte jag att ni läsare ska få hjälpa mig med utmaningen. Utmaningen (temat konsumtion) handlar om att ge gamla kläder nytt liv och mening.  Alla byter vi ut kläder då och då, och jag är övertygad om att merpparten av er läsare precis som mig inte enbart byter ut kläder när något går sönder. Man växer ur (ja, även när man är vuxen kan man ju tyvärr växa ur kläder), tröttnar, byter stil, modet ändras etc etc.

Idag har jag arbetat på flyktingboendet och jag skulle följa med en av ungdommarna på ett möte. Grabben hade varken jacka, vantar eller mössa. Medan jag skrapade bilrutorna i min varma Fjällräven stod han och huttrade och erbjöd sig dessutom att hjälpa mig skrapa rutorna, vänlig som han är.

Med drygt 700 kr i månaden att röra sig med är det inte precis så att han själv kan springa ner på stan och köpa sig en egen Fjällvrävenjacka. Jag lämnade tidigare ett gäng med gamla vinterkläder från mig och min bror men de är slut sedan länge och vi får nya ungdomar hela tiden.

Min utmaning idag är att samla in kläder till dessa ungdommar. Jag vill be er läsare att hjälpa mig genom att se över om ni har några kläder att avvara för dessa nyanlända undomar. Särskilt stort behov är det av vinterkläder och varma tröjor. Maila mig på idamaria@footprinter.se Jag har kontakt med seriösa flyktingboenden i Stockholm, Uppland och Gästrikland. Bor ni någon annanstans kan jag säkert se till att de kommer rätt.

Tack för hjälpen!

Tidigare inlägg:
Musikhjälpen: Ingen ska behöva fly undan klimatet.
Uppstart av inspirationsguiden för en klimatsmart vardag
Dagens utmaning: Se över vattenförbrukningen
Dagens utmaning: Testa din klimatpåverkan