Samåkning till jobbet

samåkning till jobbetNu är det dags för första avstämningen av mitt mål gällande bilåkning 2016. Mitt högt satta mål är att minska mitt bilåkande från 2700 mil till 1200 mil. för att nå målet bör jag ligga omkring 100 mil per månad. I januari har jag åkt 125 mil. Jag nådde inte riktigt hela vägen fram den här månaden. Men nu är det ny månad och det är bara att ta nya tag.

En sak jag ska göra för att försöka nå målet är att samåka mer. För någon vecka sedan samåkte en kollega som bor i närheten med mig till jobbet. Det har hänt att vi samåkt ett par gånger innan, men mest om någon av oss har haft problem med bilen eller ska bli upphämtad av någon efter jobbet tillexempel. När vi satt i bilen bestämde vi att vi ska försöka samåka lite mer systematiskt. De dagar som vi båda ska vara på kontoret hela dagen och helst åka direkt hem efteråt skulle vi ju kunna samåka. De dagar som vi ska ut på kundbesök blir det däremot svårt eftersom vi använder våra egna bilar i jobbet.

Förhoppningsvis ska vi kunna samåka en eller ett par dagar i veckan. Det är bra för både miljön och ekonomin plus bonuseffekten med trevligt sällskap!

Trädgårdslängtan i januari

Stjärnflocka

Igår städade jag bort julen här hemma. Eftersom vi var bortresta över jul hade vi inte pyntat så mycket, i stort sett var det bara att plocka ner stjärnor och adventsljusstakar från fönstren. Vi har fortfarande kvar några blommande amaryllisar som förstås ska få blomma klart och jag såg att jag glömt en tomte i ett fönster som jag ska plocka ner idag.

Hur som helst fick jag en vansinnig trädgårdslängtan nu när julen är utstädad. Januari, februari och början av mars tycker jag alltid brukar kännas som en transportsträcka till våren. Men ljuspunkten är att det börjar bli dags att så och driva upp plantor nu. Förra året testade jag att odla växthustomater trots att jag inte har något växthus i trädgården. Det gick inte så bra tyvärr, bland annat för att jag inte hade något bra sätt att binda upp plantorna. I år ska jag testa några busktomater istället. Har ni några tips på bra sorter?

Jag har även börjat klura på vilka blommor jag vill plantera. De perenner som finns i trädgården blommar fantastiskt vackert från tidig vår fram till slutet av juni. Sedan är det inte så mycket som blommar. Därför tänker jag komplettera med sådant som blommar under hög- och sensommar. Jag funderar bland annat på stjärnflocka och dahlior. Stjärnflocka, som ni ser på bilden blev jag förälskad i för ett par somrar sedan när jag gick och fotograferade i Örtagården i Vadstena och stötte på de skira blommorna.

Ny märkning på gång: Från Sverige

från sverige

I tidigare inlägg här och här har vi skrivit om svenska livsmedel och att det ofta (men inte alltid) är klimatsmart att välja svenska råvaror. Häromdagen läste jag att det är en ny märkning på gång som ska göra det lättare att hitta svenska livsmedel i butiken.

Från Sverige” heter märkningen som ska kunna användas på alla typer av livsmedel, råvaror och växter. För att få sätta märkningen på en produkt krävs att man uppfyller ett antal kriterier. När det gäller kött, ägg och mjölkprodukter måste all uppfödning och förädling ha skett i Sverige. Alla vegetabiliska produkter ska ha odlats i Sverige och i sammansatta produkter ska minst 75% av råvarorna vara svenska.

Märkningen beräknas komma ut i butikerna i mitten av april. Jag hoppas att så många som möjligt kommer att använda den här märkningen så att det blir lättare att hitta svenska livsmedel i butiken.

 

Drömmen om en elbil

Jag vill ju minska mina koldioxidutsläpp på transportsidan. Just nu är det inte läge för mig att byta bil, de är både för dyra och lite för kort körsträcka tycker jag. Men min dröm är att i framtiden skaffa en elbil.

Elbilar släpper ju inte ut några avgaser, men man måste förstås räkna in de koldioxidutsläpp som är kopplade till elproduktionen. Svensk elproduktion släpper ut relativt lite koldioxid jämfört med många andra länder. Enligt Svensk energi är utsläppet från svensk elproduktion ca 20-40 g CO2/ kWh, jämfört med det nordiska genomsnittet som ligger på 100 g CO2/kWh. I många länder där man använder kolkraft ligger utsläppen från elproduktionen ännu högre.

Förutom utsläppen från elförbrukningen måste man även ta hänsyn till de utsläpp som skett under produktionen av själva bilen. Generellt sett verkar produktionsutsläppen för elbilar vara något högre än för vanliga fossildrivna bilar. Jag undrar vad det beror på? Det här skulle jag vilja lära mig mer om. Har ni några tips på var jag kan läsa mer om det?

tesla

Appen ”Bonde på köpet”

bonde på köpet

För att knyta an till inlägget om svensk mjölk som Ida-Maria skrev igår skulle jag vilja ge er ett tips. Många gånger är matvarorna i affären inte så tydligt märkta med ursprungsland. Ofta måste man läsa det finstilta på baksidan av förpackningen för att se om varan har producerats i Sverige och ibland står det inte ens på förpackningen.

För att lättare hitta svenska produkter i mataffären har LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) tagit fram en app som heter ”Bonde på köpet”. Genom att ladda ner appen till sin smartphone kan man med hjälp av telefonens kamera scanna streckkoden på en produkt i butiken och direkt se om den har producerats i Sverige eller ej.

När det gäller kött och mejeriprodukter brukar jag alltid välja svenskt. Finns det inte svenskt kött eller mejeriprodukter avstår jag hellre. Det gör jag av flera anledningar, bland annat för att vi har bra djurhållning och låg antibiotikaanvändning i Sverige och för att jag vill gynna det svenska lantbruket. Grönsaker och frukt väljer jag svenskt när det finns i säsong och kompletterar med importerat när det inte finns.

Hur tänker ni när det gäller svenska och importerade matvaror?

SMART mål för träning och bilkörning

Jag läste ett inlägg med rubriken Smarta mål för 2016 och företaget på Clara Lidströms blogg Underbara Clara. I inlägget skriver Clara om hur hon använder tekniken SMART för att sätta upp genomförbara mål. Namnet på tekniken är en förkortning av orden Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsbundet. Tanken är att genom att sätta upp ett mål som uppfyller alla dessa kategorier ska det vara lättare att faktiskt ta tag i det man vill få gjort.

Jag har precis börjat träna på gym igen efter ett uppehåll. Igår var jag på en introduktion på World Class med en PT som hjälpte mig att identifiera vilka områden jag behöver jobba mest med. I mitt fall är det i första hand styrka i bål och armar som jag behöver träna upp. Nu håller jag på att sätta upp SMARTa mål för min träning i vår.

I dagsläget kan jag inte göra en enda riktig armhävning. Ett av mina mål är att kunna göra 5 st armhävningar om en månad (den 13 februari) och 10 st armhävningar om två månader (den 13 mars).

På samma sätt tänker jag att jag ska sätta upp mål för att minska min klimatpåverkan. Eftersom transport var min värsta kategori förra året börjar jag med den. Mitt mål är att minska min bilkörning till 1200 mil år 2016. För att nå det målet tänker jag göra en avstämning varje månad och se hur många mil jag kört. För att vara på banan får det inte överstiga 100 mil per månad. Sedan ska jag göra en slutavstämning vid nästa årsskifte och se hur det gick.

Har ni testat SMART-metoden? Vilka mål hade ni och hur gick det?klimatmål bil

Världens första metanolfartyg

Något som man kanske inte tänker på så ofta är de växthusgasutsläpp som kommer från sjöfarten. Många produkter som importeras till Sverige transporteras hit över haven. I dagsläget drivs i stort sett alla fartyg med fossila bränslen. I mars 2015 invigdes dock världens första metanoldrivna fartyg i Göteborg. Stena Lines fartyg Stena Germanica går mellan Kiel och Göteborg. Metanol kan tillverkas av förnyelsebara råvaror, t ex biomassa. Dessutom minskar utsläppen av både koldioxid, svavel- och kväveföreningar.

Jag undrar om metanol är framtiden på haven?!

Stena Germanica

Spel om växthusgasutsläpp

Har du barn som du skulle vilja lära mer om hur växthusgasutsläpp fungerar? Eller gillar du att spela spel själv kanske? NASA har en hemsida med information som riktar sig till barn och där finns även ett spel som heter Offset. Spelet går ut på att hindra koldioxid från att slippa ut i atmosfären samtidigt som man ska plantera träd och uppgradera bilar och fabriker till mer klimatvänliga alternativ.Offset finns även att ladda ner som app till mobil eller surfplatta.

Offset

Hur ser klimatförändringar ut?

Eftersom klimatförändringar sker relativt långsamt tycker jag det är svårt att se skillnader från år till år. Därför tror jag att det är många som, precis som jag har svårt att föreställa sig hur effekterna av klimatförändringar ser ut.

Igår surfade jag runt efter statistik om klimat på NASA:s hemsida och hittade då en intressant app. Images of Change heter appen och man kan ladda ner den till både Apple och Android. Där kan man bland annat titta på bilder som visar hur glaciärer har smält över tiden. Bilden här nedan visar Muirglaciären i Alaska i augusti år 1941 till vänster och 2004 till höger. Jag blev chockad över hur stor skillnaden var! Om ni inte vill ladda ner appen hittar man även bilderna här.images of change

”Goodbye till olja, kol och naturgas. Hello till planetsköteri.”

Som jag skrev i ett tidigare inlägg lyssnade jag på Johan Rockströms vinterprat under julledigheten. I sitt program pratade han bland annat om klimatmötet i Paris och gjorde en sammanfattning av klimatåret 2015. Jag kan varmt rekommendera att lyssna på avsnittet. Det var verkligen intressant och ett relativt enkelt sätt att ta till sig informationen från de stora möten som har varit under 2015 utan att behöva läsa massor av artiklar.

Efter klimatmötet år 2009 i Köpenhamn där i princip ingenting beslutades var många oroliga att samma sak skulle upprepa sig vid klimatmötet i Paris. Men den här gången föll faktiskt många pusselbitar på plats! Klimatmötet i Paris resulterade i ett juridiskt bindande avtal där alla länder var överens om följande punkter:

  1. Världens klimat ska hållas på en nivå som ligger väl under 2 graders höjning av medeltemperaturen. Man ska även vidta åtgärder för att försöka hålla temperaturökningen under 1,5 grader.
  2. Den globala utsläppskurvan ska böjas så snart som möjligt och utsläppen av koldioxid ska minska så snabbt som möjligt till år 2050.
  3. Världen ska gå mot en fossilfri framtid.

Enligt Johan Rockström har världen tagit ett stort kliv i rätt riktning. Däremot påpekar han att klimatavtalet saknar konkreta beslut om hur världen ska nå målet att temperaturökningen inte ska överstiga 1,5-2 grader. För att vi ska klara det målet krävs det att utsläppskurvan böjs mellan 2015 och 2020 och att fossila bränslen har fasats ut till år 2040 eller 2060. Världen måste även jobba aktivt för att säkra ekosystemens resiliens, det vill säga ekosystemens förmåga att stå emot förändringar. Det gör man genom att se till att våra ekosystem mår så bra som möjligt så att den biologiska mångfalden gynnas.

Från och med nu måste det bli en självklarhet för politiker, myndigheter, näringsliv och privatpersoner att satsa på hållbara och förnyelsebara material och energislag. Rockström sammanfattar det kort och gott som att vi måste säga ”Goodbye till olja, kol och naturgas” och ”Hello till planetsköteri.”.

Jag ser fram emot att se alla spännande hållbara uppfinningar när vi övergår till ett fossilfritt samhälle som gynnar biologisk mångfald!

eiffeltornet

Nyårsutvärdering av min klimatpåverkan

Gott Nytt År! Hoppas ni hade en lika fin nyårsafton som jag hade. Vi hade huset fullt av vänner och deras sköna ungar. På bottenvåningen i vårt hus finns det dörrar mellan alla rum så att man kan springa runt, runt, runt! Vi åt massor av god mat och eldade tomtebloss vid tolvslaget.

Vid nyår tycker jag alltid att det känns bra att göra en utvärdering av året som gått och fundera över vad jag vill ska bli annorlunda året som kommer. Det finns ju många olika aspekter man kan utvärdera, men i år blir min utvärdering med lite extra fokus på klimatpåverkan.

Vad var det bästa du gjorde?
I oktober flyttade jag ihop med min sambo som jag pendlat till de senaste 3 åren. Det är framförallt sååå skönt att bo tillsammans igen! Som en extra bonus blir det dessutom betydligt mer klimatvänligt att bo tillsammans.

Vad var det sämsta du gjorde?
Jag körde förfärligt mycket bil. Totalt blev det ca 2700 mil. Till att börja med tycker jag att det är tråkigt att köra bil. Det är liksom ett nödvändigt ont för att ta sig dit man behöver eller vill vara, så jag skulle gärna vilja spendera mindre tid i bilen. Sedan innebär det även att det var min i särklass största kategori när det gäller koldioxidutsläpp.

Hur stort var ditt växthusgasutsläpp?
I början av december gjorde jag en beräkning av mina utsläpp på Klimatkontot. Den visade att jag släppte ut 8,6 ton koldioxid. Sedan dess har jag gjort en flygresa till Spanien för att umgås med släkten över jul. Den resan bidrog med 1,1 ton koldioxid, så totalt landade mina utsläpp på ca 9,7 ton koldioxid år 2015.

Hur tror du att du kommer kunna sänka dina utsläpp 2016?
I och med att jag flyttat ihop med min sambo tror jag att jag kommer kunna sänka mina utsläpp ganska kraftigt på både transport och boende.

På transportsidan går nästan 1500 mil bort i och med att jag slipper pendla till Uppsala. Dessutom kan vi samåka mer när det gäller vardagstransporter. Min förhoppning är att jag ska kunna minska mitt bilåkande till 1200 mil år 2016.

Utsläppen som har med boende att göra kommer ju nu att delas på oss två som bor i hushållet. Det bör alltså bli nästan 50 % minskning av mina utsläpp kopplade till boende.

Prognos för 2016
Jag gjorde en grov prognos för 2016 på Klimatkontot som visade att jag med dessa förändringar borde kunna sänka mina utsläpp med ca 3,4 ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av mina utsläpp 2015! Min plan är att jobba vidare med mina utsläpp från mat och konsumtion också, men där har jag inte några konkreta planer på förändringar än.

Hur ser era planer ut för 2016? Kommer ni att göra några förändringar för att minska er klimatpåverkan?

 

Klimatkompensera – hur fungerar det?

I jul har jag varit i Spanien och firat tillsammans med min familj. Precis som de flesta brukar göra flög vi hit. En flygresa tur och retur Sverige – Spanien genererar ett utsläpp på ca 1 ton koldioxid per person.

Jag har funderat mycket på det här med klimatkompensation. I längden måste vi nog hitta andra klimatvänligare sätt att resa än med flygplan. Men om man nu gör en flygresa tycker jag att det är rimligt att kompensera för de utsläpp man gör.

Inför min flygresa klimatkompenserade jag via ZeroMission. Att kompensera för min flygresa kostade 230 kr. Dessa pengar går till att investera i olika klimatkompensationsprojekt i utvecklingsländer. Alla projekten bidrar till att minska växthusgaserna i atmosfären på olika sätt.

ZeroMission har tillexempel ett projekt i Kenya som innebär att man installerar mer energieffektiva spisar. Spisarna förbrukar mindre ved vilket bidrar till minskad avskogning och samtidigt ger de bättre inomhusluft till familjerna som får nya spisar. Ett annat projekt i Malawi bidrar genom att återplantera inhemska trädarter och samtidigt ge befolkningen tillgång till biobränslen och byggnadsmaterial.

Hur tänker ni kring klimatkompensation? Har ni testat och vad tycker ni om det?

klimatkompensera 1klimatkompensera

 

Om klimat och miljö i Vinter i P1

Jag älskar att lyssna på Sommar & Vinter i P1! Det är alltid så många intressanta sommar- och vintervärdar. I somras gillade jag särskilt Johan Rockströms sommarprat som handlade om hur vi som enskilda människor kan göra förändringar i vårt eget liv för att minska vår klimatpåverkan. Därför blev jag extra glad när jag hörde att Rockström även kommer att vara vintervärd! Hans vinterprat kommer att sändas kl. 13.00 i P1 den 28 december. Då kommer han bland annat att summera vad som hänt under klimatmötet i Paris och vilka risker han ser framöver.

rockström

Jag kommer även att lyssna på Hans Roslings vinterprat som sänds samma tid dagen därpå, den 29 december. Han kommer att prata om hur Sverige och världen kopplar till varandra och om den rådande flyktingsituationen.

Själv tänker jag ladda upp genom att lyssna på Johan Rockströms sommarprat igen, som man kan hitta här.

Hur mycket el går det åt när man fönar håret?

I helgen köpte jag en elenergimätare på Clas Ohlson. Den fungerar så att man kopplar in den i ett eluttag, pluggar in den apparat man vill mäta elförbrukningen på och sedan slår man helt enkelt på apparaten. På displayen kan man läsa av flera olika parametrar (watt, kilowattimmar, volt, ampere etc.) och man kan även programmera in sitt eget elpris.

Elenergimätare clas ohlson

Jag har hört att hårfönar ska vara riktiga energislukare, så jag var nyfiken på att testa hur mycket de faktiskt förbrukar. Efter duschen programmerade jag först in vårt elpris som ligger på 1,50 kr/kWh. Sedan kopplade jag in hårfönen och satte igång att torka håret.

Hur mycket el drar en hårfön

Min hårfön har flera olika inställningar för värme och fläkt. På fönen står det att effekten är max 1800 W, men eftersom jag hade den inställd på medelvärme visade mätaren att effekten låg lite lägre, ca 730 W.

Det tog ungefär 5 min att torka håret och då visade mätaren att det hade gått åt 0,05 kWh vilket kostar 7 öre. Jag brukar föna håret 2-3 gånger i veckan, och då räknade jag ut att min totala elkostnad för att föna håret under 1 år blir ca 12 kr och det går åt 7,8 kWh.

Det senaste året har vi förbrukat totalt strax under 3000 kWh, så min hårfön stod för ca 0,2 % av vår elförbrukning. Det var mindre än jag trodde! Hårfönen drar visserligen mycket el när den används, men eftersom den är påslagen så kort stund blir det inte så mycket ändå. Jag känner att jag med gott samvete kan fortsätta föna håret och leta vidare efter andra energislukare här hemma.

Har du någon apparat som du funderat på hur mycket den drar? Lämna gärna en kommentar, så kan jag testa den apparaten i ett kommande inlägg!

Söndag med film och foto

Idag har vi spånat på idéer till inlägg som kommer komma upp här på Footprinter framöver. Vi har funderingar på att göra en miniserie med filmklipp om mat och klimat. Skulle ni vara intresserade av det? Varken Ida eller jag har spelat in film förut, så det har varit kul att testa något nytt idag. Många skratt och omtagningar har det blivit!

Här håller Ida på att duka upp inför ett filmklipp hemma i mitt kök.

Footprinter filmar och fotograferar till bloggen

 

Dagens utmaning: Åk klimatvänligt till Musikhjälpen

I helgen är Ida på besök här i Östergötland. Idag har vi varit på inne vid Musikhjälpens bur i Linköping. Dagens utmaning var att ta sig dit på ett klimatvänligt sätt. Eftersom mitt hus ligger på landet och det bara går fyra bussturer härifrån på lördagar lyckades vi inte åka kollektivt hela vägen. Men vi gjorde en kompromiss och tog bilen halva vägen och pendeltåget halva vägen.

12399281_1072006789497140_2118500607_n

Inne på torget fortsatte vi på det klimatsmarta temat genom att äta lokalproducerad mat i Östgötamats mattält. Dagens rätt var rysk rödbetssoppa, Borsjtj, tillagad på östgötska råvaror. Mycket gott!

12404442_1072006869497132_252793267_n

Musikhjälpen fick totalt in 31 105 000 kr och 268 000 engagemang! Både insamlingen och antalet engagemang slog rekord. Footprinters insamling landade på 400 kr. Tack till er som hjälpte till! Här får ni ett smakprov från Lars Winnerbäcks spelning under Musikhjälpen.

12388048_1072006922830460_608684721_n

Dagens utmaning: Minska matsvinnet

Hej alla barn! Nu blir det barnprogran. Titta nu här vad farbror Frej tar fram. Fyra gamla bruna bananer och en frysskadad gurka….

Med risk för att några av er ur den yngre generationen inte hängde med på referensen, kolla farbror Frej på YouTube och upplev lite gammal 90-talshumor. Min utmaning idag har varit att på ”farbror Frej-manér” laga soppa på en spik. Det vill säga att göra det bästa av de matvaror jag hade hemma som var lite tråkiga. I mitt fall var det för dagen fyra övermogna bananer och en frysskadad gurka.

IMG_0152

En stor anledning till att jag kastar mat är att jag planerar mina inköp lite fel och köper hem mer än vad jag gör av med innan det hinner bli dåligt. I det här fallet blev bananerna bruna snabbare än vanligt för att jag hade råkat lägga dem tillsammans med äpplen som påskyndar mognadsprocessen. Jag tycker inte att bruna bananer är särskilt goda att äta som de är, men det finns mycket gott man kan göra med dem. Idag blev det smoothie! Här kommer receptet, men du tar förstås det du har hemma.

Farbror Frejs Fruktsmoothie

Räcker till 4 glasIMG_0155

4 gamla bruna bananer
3 dl frysta svarta vinbär
mjölk efter behag

Mixa och servera direkt!

Ett tips om man inte har tid att göra något med bananerna samma dag är att skala, skiva och frysa in. Fryst banan går utmärkt att använda i smoothie.

En stor del av matsvinnet sker redan i butiken eftersom många matvaror som inte är perfekta blir svårsålda. I veckan när jag handlade hade butiken gjort ett bra initiativ. Gurkorna hade frusit i ena änden och istället för att kasta dem hade butiken valt att skära bort toppen och sälja gurkorna billigare. För att minska matsvinnet i butiken kan vi som konsumenter tänka på att inte välja bort grönsaker bara för att de har en liten fläck. Det går ju faktiskt oftast att skära bort.

Dagens utmaning: Justera inomhustemperaturen

 

Inomhustemperaturen var onödigt hög. 19 grader i kök och vardagsrum och 18 grader i sovrummet tycker vi är lagom.

Inomhustemperaturen var onödigt hög. 19 grader i kök och vardagsrum och 18 grader i sovrummet tycker vi är lagom.

Som jag skrev i inlägget imorse har jag i dagsläget ingen möjlighet att påverka vilken typ av uppvärmning som används i huset jag hyr. Men jag har faktiskt tur eftersom mina hyresvärdar har installerat en en halmpanna som värmer upp gårdens byggnader och varmvatten med biobränsle, vilket är en miljövänlig och förnyelsebar uppvärmning. Eftersom eldningen sköts av hyresvärden har jag inte riktigt koll på hur mycket bränsle som går åt varje år. Men oavsett hur mycket som går åt tänker jag att det alltid är bra att se över om det går att spara in på värmen.

Det jag har gjort idag är att mäta inomhustemperaturen och justera golvvärme och element i huset. Det finns dels en värmecentral och dels ”rattar” på elementen som jag har justerat. Jag och min sambo har kommit överens om att vi tycker det är lagom med ca 19 grader i de rummen vi är i när vi är vakna, typ kök, vardagsrum och TV-rum. I sovrummet tycker vi det är ok om det är lite kallare, ca 18 grader eftersom vi har ett tjockt täcke. När jag mätte temperaturen såg jag att det var nästan 20 grader i både köket och sovrummet. Därför sänkte jag temperaturen i värmecentralen och jag har även vridit ner elementen i ett par rum där vi inte är så mycket.

Idag har jag sänkt inomhustemperaturen 1 grad i kök och vardagsrum och 2 grader i sovrummet.

Idag har jag sänkt inomhustemperaturen 1 grad i kök och vardagsrum och 2 grader i sovrummet.

I vårt fall ingår värmen i hyran, men många kan spara pengar på att sänka inomhustemperaturen. Enligt Energi- och klimatrådgivningen minskar man energiåtgången ca 5 % om man sänker inomhustemperaturen 1 grad. För att ta ett räkneexempel använder en genomsnittlig villa med direktverkande el enligt E.ON ca 15 000 kWh per år till uppvärmning. Om de sänker temperaturen 1 grad kan de spara 750 kWh vilket motsvarar ca 1100 kr/år.