Samåkning till jobbet

samåkning till jobbetNu är det dags för första avstämningen av mitt mål gällande bilåkning 2016. Mitt högt satta mål är att minska mitt bilåkande från 2700 mil till 1200 mil. för att nå målet bör jag ligga omkring 100 mil per månad. I januari har jag åkt 125 mil. Jag nådde inte riktigt hela vägen fram den här månaden. Men nu är det ny månad och det är bara att ta nya tag.

En sak jag ska göra för att försöka nå målet är att samåka mer. För någon vecka sedan samåkte en kollega som bor i närheten med mig till jobbet. Det har hänt att vi samåkt ett par gånger innan, men mest om någon av oss har haft problem med bilen eller ska bli upphämtad av någon efter jobbet tillexempel. När vi satt i bilen bestämde vi att vi ska försöka samåka lite mer systematiskt. De dagar som vi båda ska vara på kontoret hela dagen och helst åka direkt hem efteråt skulle vi ju kunna samåka. De dagar som vi ska ut på kundbesök blir det däremot svårt eftersom vi använder våra egna bilar i jobbet.

Förhoppningsvis ska vi kunna samåka en eller ett par dagar i veckan. Det är bra för både miljön och ekonomin plus bonuseffekten med trevligt sällskap!

Vad an alla dessa lappar och märkningar?

märkning av kläder

Har du någonsin tänkt på papperslapparna som sitter på kläder när man köper dem? De där lapparna som visar pris, storlek, tvättid etc. Jag brukar inte ägna dem nån vidare tanke, förrän idag.

För ett par dagar sedan köpte jag nya underkläder. Närmare bestämt sex par trosor. Normalt sett är jag för lat för att ta bort den lilla lappen som sitter bak och tar bara bort själva prislappen. Men den här gången var det åtta lappar istället för typ 2-3, vilket måste bli otroligt obekvämt! I tillägg var det även två papperslappar istället för en. Är det här verkligen normalt när man köper underkläder?!

Kanske är jag lättretlig efter att ha ägnat över en halvtimme åt att sprätta bort alla lappar. Jag är intresserad av pris, märke, storlek, material och kanske tvättråd. Totalt onödigt och slöseri.

Trädgårdslängtan i januari

Stjärnflocka

Igår städade jag bort julen här hemma. Eftersom vi var bortresta över jul hade vi inte pyntat så mycket, i stort sett var det bara att plocka ner stjärnor och adventsljusstakar från fönstren. Vi har fortfarande kvar några blommande amaryllisar som förstås ska få blomma klart och jag såg att jag glömt en tomte i ett fönster som jag ska plocka ner idag.

Hur som helst fick jag en vansinnig trädgårdslängtan nu när julen är utstädad. Januari, februari och början av mars tycker jag alltid brukar kännas som en transportsträcka till våren. Men ljuspunkten är att det börjar bli dags att så och driva upp plantor nu. Förra året testade jag att odla växthustomater trots att jag inte har något växthus i trädgården. Det gick inte så bra tyvärr, bland annat för att jag inte hade något bra sätt att binda upp plantorna. I år ska jag testa några busktomater istället. Har ni några tips på bra sorter?

Jag har även börjat klura på vilka blommor jag vill plantera. De perenner som finns i trädgården blommar fantastiskt vackert från tidig vår fram till slutet av juni. Sedan är det inte så mycket som blommar. Därför tänker jag komplettera med sådant som blommar under hög- och sensommar. Jag funderar bland annat på stjärnflocka och dahlior. Stjärnflocka, som ni ser på bilden blev jag förälskad i för ett par somrar sedan när jag gick och fotograferade i Örtagården i Vadstena och stötte på de skira blommorna.

Ny märkning på gång: Från Sverige

från sverige

I tidigare inlägg här och här har vi skrivit om svenska livsmedel och att det ofta (men inte alltid) är klimatsmart att välja svenska råvaror. Häromdagen läste jag att det är en ny märkning på gång som ska göra det lättare att hitta svenska livsmedel i butiken.

Från Sverige” heter märkningen som ska kunna användas på alla typer av livsmedel, råvaror och växter. För att få sätta märkningen på en produkt krävs att man uppfyller ett antal kriterier. När det gäller kött, ägg och mjölkprodukter måste all uppfödning och förädling ha skett i Sverige. Alla vegetabiliska produkter ska ha odlats i Sverige och i sammansatta produkter ska minst 75% av råvarorna vara svenska.

Märkningen beräknas komma ut i butikerna i mitten av april. Jag hoppas att så många som möjligt kommer att använda den här märkningen så att det blir lättare att hitta svenska livsmedel i butiken.

 

Ett litet steg av USA, ett stort steg för klimatet!

san-diego-190898_640

Wow till San Diego! Nu kan vi prata offensiva åtgärder för att verkligen nå klimatmålen. San Diego inför juridiskt bindande klimatplaner för att nå stadens klimatmål. Misslyckas man nå målen kan miljöorganisationer och statsåklagare stämma politikerna.

Klimatplanen innebär att staden ska halvera sina växthusgasutsläpp under de kommande två decennierna genom att gå över till 100 % förnybar energi. Bland annat ska man montera solpaneler, utbilda invånarna i energi- och vattenanvändning och minska mängden avfall till deponi.

Ett antal statsanställda och konsulter ska sedan övervaka övergångsprocessen. Enligt LA Times ökar nu även trycket på andra städer i Kalifornien att införa bindande klimatplaner.

Jag hoppas att vi snart får se fler städer, och även länder, följa efter. Sätt tryck på våra politiker!

Drömmen om en elbil

Jag vill ju minska mina koldioxidutsläpp på transportsidan. Just nu är det inte läge för mig att byta bil, de är både för dyra och lite för kort körsträcka tycker jag. Men min dröm är att i framtiden skaffa en elbil.

Elbilar släpper ju inte ut några avgaser, men man måste förstås räkna in de koldioxidutsläpp som är kopplade till elproduktionen. Svensk elproduktion släpper ut relativt lite koldioxid jämfört med många andra länder. Enligt Svensk energi är utsläppet från svensk elproduktion ca 20-40 g CO2/ kWh, jämfört med det nordiska genomsnittet som ligger på 100 g CO2/kWh. I många länder där man använder kolkraft ligger utsläppen från elproduktionen ännu högre.

Förutom utsläppen från elförbrukningen måste man även ta hänsyn till de utsläpp som skett under produktionen av själva bilen. Generellt sett verkar produktionsutsläppen för elbilar vara något högre än för vanliga fossildrivna bilar. Jag undrar vad det beror på? Det här skulle jag vilja lära mig mer om. Har ni några tips på var jag kan läsa mer om det?

tesla

Appen ”Bonde på köpet”

bonde på köpet

För att knyta an till inlägget om svensk mjölk som Ida-Maria skrev igår skulle jag vilja ge er ett tips. Många gånger är matvarorna i affären inte så tydligt märkta med ursprungsland. Ofta måste man läsa det finstilta på baksidan av förpackningen för att se om varan har producerats i Sverige och ibland står det inte ens på förpackningen.

För att lättare hitta svenska produkter i mataffären har LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) tagit fram en app som heter ”Bonde på köpet”. Genom att ladda ner appen till sin smartphone kan man med hjälp av telefonens kamera scanna streckkoden på en produkt i butiken och direkt se om den har producerats i Sverige eller ej.

När det gäller kött och mejeriprodukter brukar jag alltid välja svenskt. Finns det inte svenskt kött eller mejeriprodukter avstår jag hellre. Det gör jag av flera anledningar, bland annat för att vi har bra djurhållning och låg antibiotikaanvändning i Sverige och för att jag vill gynna det svenska lantbruket. Grönsaker och frukt väljer jag svenskt när det finns i säsong och kompletterar med importerat när det inte finns.

Hur tänker ni när det gäller svenska och importerade matvaror?

Kan svensk mjölk minska biffens klimatpåverkan?

Sverige är på god väg när det gäller att minska utsläppen från livsmedelsproduktionen. Från 1990 till 2005 minskade man växthusgasutsläppen med 20 % per kilo mjölk, gris- och kycklingkött.

När det gäller nötkött har växthusgasutsläppen ökat med 10 %. Det beror främst på att konsumtionen av svenska mjölk minskat. Hur hänger det ihop kanske ni frågar er?

Det finns raser som är avlade för att producera mjölk och raser som är gjorda för att producera  kött. När mjölkkor ”pensioneras” går de till slakt. Man får då både mjölk och kött från det djuret.

Köttraser däremot används inte för mjölkproduktion utan föds upp enbart för köttet. Detta ger en högre klimatpåverkan per kilo kött. I och med att efterfrågan på svensk mjölk minskar medan efterfrågan på svenskt kött ökar föds allt mer köttraser upp.

Ni kanske tidigare har hängt med på den svåra situationen som råder för Sveriges mjölkbönder när det gäller bl a priskonkurrensen med importerad mjölk. Det finns alltså flera anledningar att välja svensk mjölk.

PS. Mjölk är oftast svensk. Det är produkter som grädde, ost och créme fraiche som ofta är importerade. Kolla noga ursprunget på förpackningen!

Angus, en av köttraserna.

SLB (Svensk låglandsboskap), en av mjölkraserna.

Mjölk med skruvkork – en klimatbov?

Har du någon gång vägt in förpackningens utformning när du valt vilken mjölk du ska köpa? Det har i alla fall inte jag lagt någon större vikt vid, fram till nu. Kanske går man mer på ekologisk eller konventionell, svensk eller importerad, arla eller lokalt mejeri, färsk eller lång hållbarhet, laktosfri eller vanlig mjölk.

Faktum är att mjölk i en förpackning med skruvkort har 50 % högre klimatpåverkan än den traditionella förpackningen utan skruvkork.

Tänker ni er tillbaka i tiden så kanske ni märker att det blir fler och fler förpackningar med skruvkork i plast. Och anledningen? Att vi konsumenter vill kunna återförsluta förpackningen. Men är det verkligen nödvändigt? För min del har jag i alla fall alltid mjölk och juice ståendes i dörren.

Förpackning med skruvkork

 

SMART mål för träning och bilkörning

Jag läste ett inlägg med rubriken Smarta mål för 2016 och företaget på Clara Lidströms blogg Underbara Clara. I inlägget skriver Clara om hur hon använder tekniken SMART för att sätta upp genomförbara mål. Namnet på tekniken är en förkortning av orden Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsbundet. Tanken är att genom att sätta upp ett mål som uppfyller alla dessa kategorier ska det vara lättare att faktiskt ta tag i det man vill få gjort.

Jag har precis börjat träna på gym igen efter ett uppehåll. Igår var jag på en introduktion på World Class med en PT som hjälpte mig att identifiera vilka områden jag behöver jobba mest med. I mitt fall är det i första hand styrka i bål och armar som jag behöver träna upp. Nu håller jag på att sätta upp SMARTa mål för min träning i vår.

I dagsläget kan jag inte göra en enda riktig armhävning. Ett av mina mål är att kunna göra 5 st armhävningar om en månad (den 13 februari) och 10 st armhävningar om två månader (den 13 mars).

På samma sätt tänker jag att jag ska sätta upp mål för att minska min klimatpåverkan. Eftersom transport var min värsta kategori förra året börjar jag med den. Mitt mål är att minska min bilkörning till 1200 mil år 2016. För att nå det målet tänker jag göra en avstämning varje månad och se hur många mil jag kört. För att vara på banan får det inte överstiga 100 mil per månad. Sedan ska jag göra en slutavstämning vid nästa årsskifte och se hur det gick.

Har ni testat SMART-metoden? Vilka mål hade ni och hur gick det?klimatmål bil

Världens första metanolfartyg

Något som man kanske inte tänker på så ofta är de växthusgasutsläpp som kommer från sjöfarten. Många produkter som importeras till Sverige transporteras hit över haven. I dagsläget drivs i stort sett alla fartyg med fossila bränslen. I mars 2015 invigdes dock världens första metanoldrivna fartyg i Göteborg. Stena Lines fartyg Stena Germanica går mellan Kiel och Göteborg. Metanol kan tillverkas av förnyelsebara råvaror, t ex biomassa. Dessutom minskar utsläppen av både koldioxid, svavel- och kväveföreningar.

Jag undrar om metanol är framtiden på haven?!

Stena Germanica

Spel om växthusgasutsläpp

Har du barn som du skulle vilja lära mer om hur växthusgasutsläpp fungerar? Eller gillar du att spela spel själv kanske? NASA har en hemsida med information som riktar sig till barn och där finns även ett spel som heter Offset. Spelet går ut på att hindra koldioxid från att slippa ut i atmosfären samtidigt som man ska plantera träd och uppgradera bilar och fabriker till mer klimatvänliga alternativ.Offset finns även att ladda ner som app till mobil eller surfplatta.

Offset

Hur ser klimatförändringar ut?

Eftersom klimatförändringar sker relativt långsamt tycker jag det är svårt att se skillnader från år till år. Därför tror jag att det är många som, precis som jag har svårt att föreställa sig hur effekterna av klimatförändringar ser ut.

Igår surfade jag runt efter statistik om klimat på NASA:s hemsida och hittade då en intressant app. Images of Change heter appen och man kan ladda ner den till både Apple och Android. Där kan man bland annat titta på bilder som visar hur glaciärer har smält över tiden. Bilden här nedan visar Muirglaciären i Alaska i augusti år 1941 till vänster och 2004 till höger. Jag blev chockad över hur stor skillnaden var! Om ni inte vill ladda ner appen hittar man även bilderna här.images of change

”Goodbye till olja, kol och naturgas. Hello till planetsköteri.”

Som jag skrev i ett tidigare inlägg lyssnade jag på Johan Rockströms vinterprat under julledigheten. I sitt program pratade han bland annat om klimatmötet i Paris och gjorde en sammanfattning av klimatåret 2015. Jag kan varmt rekommendera att lyssna på avsnittet. Det var verkligen intressant och ett relativt enkelt sätt att ta till sig informationen från de stora möten som har varit under 2015 utan att behöva läsa massor av artiklar.

Efter klimatmötet år 2009 i Köpenhamn där i princip ingenting beslutades var många oroliga att samma sak skulle upprepa sig vid klimatmötet i Paris. Men den här gången föll faktiskt många pusselbitar på plats! Klimatmötet i Paris resulterade i ett juridiskt bindande avtal där alla länder var överens om följande punkter:

  1. Världens klimat ska hållas på en nivå som ligger väl under 2 graders höjning av medeltemperaturen. Man ska även vidta åtgärder för att försöka hålla temperaturökningen under 1,5 grader.
  2. Den globala utsläppskurvan ska böjas så snart som möjligt och utsläppen av koldioxid ska minska så snabbt som möjligt till år 2050.
  3. Världen ska gå mot en fossilfri framtid.

Enligt Johan Rockström har världen tagit ett stort kliv i rätt riktning. Däremot påpekar han att klimatavtalet saknar konkreta beslut om hur världen ska nå målet att temperaturökningen inte ska överstiga 1,5-2 grader. För att vi ska klara det målet krävs det att utsläppskurvan böjs mellan 2015 och 2020 och att fossila bränslen har fasats ut till år 2040 eller 2060. Världen måste även jobba aktivt för att säkra ekosystemens resiliens, det vill säga ekosystemens förmåga att stå emot förändringar. Det gör man genom att se till att våra ekosystem mår så bra som möjligt så att den biologiska mångfalden gynnas.

Från och med nu måste det bli en självklarhet för politiker, myndigheter, näringsliv och privatpersoner att satsa på hållbara och förnyelsebara material och energislag. Rockström sammanfattar det kort och gott som att vi måste säga ”Goodbye till olja, kol och naturgas” och ”Hello till planetsköteri.”.

Jag ser fram emot att se alla spännande hållbara uppfinningar när vi övergår till ett fossilfritt samhälle som gynnar biologisk mångfald!

eiffeltornet

Så himla Matsmart! (Video)

Härom dagen blev jag tipsad av en kompis och hennes pojkvän om ett företag med en, enligt mig, fantastisk affärsidé!

Matsmart köper in matvaror etc med kort bäst-före-datum, säsongsvaror, ändrade förpackningar och annat som den vanliga dagligvaruhandeln inte vill sälja till sina kunder men som det egentligen inte är något fel på. Man får 20-90 % rabatt på varorna man handlar hos dem och kan välja att få varorna levererade ända hem till dörren.

Här nedan en kort informationsfilm!

Hur mycket ansvar ska vi enskilda personer ta för klimatet egentligen?

Igår skrev en av Sveriges största bloggare  Foki inlägget ”Jag bidrar till the end of the world”. Flera av hennes läsare har reagerat på hennes resvanor och att hon borde resa mindre på grund av miljön. I Fokis fall har hon ett hem och familj i Norrland, Stockholm och Thailand. Hon bryr sig mycket om sin familj, vilket är väldigt fint, och prioriterar därför att flyga till dem mycket oavsett om det bara blir over dagen.

Foki är inte ensam om sitt resonemang. Jag hade också resonerat på liknande sätt. När priset att vara miljövänlig blir allt för högt kommer de allra flesta att välja bort miljön. Vilket är helt naturligt.

Precis som Foki skriver måste andra faktorer komma in för att hon ska ändra sitt beteende, alternativt ny mer miljövänlig teknik. Vi som enskilda personer kan inte göra allt. Även politikerna, forskarna och näringslivet har ett ansvar. Däremot måste vi driva på dem för att det ska ske någon förändring. Så diskutera miljö- och klimatfrågorna, hall debatten varm, efterfråga miljövänliga alternativa (även om de inte finns idag). Politikerna vill få röster och näringslivet vill få kunder. Vi enskilda personer är alltså deras huvudsakliga motivation!

Det man kan göra som enskild person, vad gäller transport, utan att behöva offra allt för mycket är att klimatkompensera. Linnea åkte nyligen till Spanien och klimatkompenserade för resan, vilket kostade henne 230 kr. Läs mer om detta i Linneas inlägg om klimatkompensation.

Utvärdering av år 2015 och plan för år 2016

Precis som Linnea tänkte jag också ta en titt på mitt gångna år och blicka framåt på det kommande året.

Vad var det bästa du gjorde?
Skapade mig ett hem! Efter flera år av farande fram och tillbaka både inom sverige och till andra värdsdelar utan fast punkt har jag skapat mig ett hem och kommit till ro i Uppsala. Renoveringen har inneburit hög konsumtion, precis som att jag behövt köpa möblermöbler så på så vis är det ju inte det bästa men det får ändå räknas som det bästa på sikt. Bjuder på ett par smakprov av hur lägenheten blev.

Sovrummet

Hallen

Vad var det sämsta du gjorde?
Flygit en hel del framförallt inom jobbet. och desutom allt för ofta varit lat och lånat min mammas bil eller ringt efter brorsan för skjuts istället för att ta bussen, gå eller cykla.

Hur stort var ditt växthusgasutsläpp?
7,3 ton koldioxid. Alltså lägre än medelsvensken som släpper ut 8,6 ton.

Hur tror du att du kommer kunna sänka dina utsläpp 2016?
Jag kommer att dra ner på flygresorna på jobbet. Ska också tänka ett par ganger extra innan jag tar bilen eller ber brorsan om skjuts. Jag har faktiskt bara 2 km hem från centrum och det är ofte hem från centrum som jag ber brorsan om skjuts.

Prognos för 2016
Jag gjorde en grov prognos för 2016 på Klimatkontot som visade att jag kan minska mina utsläpp med 1.3 ton koldioxid. Då är det framförallt transporten jag skurit ner på. Jag kommer också äta mer fågel, fisk, vilt och vegetariskt och mindre nöt och flask. Ser inte det som en uppoffring utan snarare tvärtom. En extra motivation till att lyxa till det lite i vardagen med fisk och vilt. Konsumtionen kommer också bli betydligt mindre i och med att jag snart är klar med renoveringen. Kommer även installer snålspolande kranar där jag inte redan har det.

Nyårsutvärdering av min klimatpåverkan

Gott Nytt År! Hoppas ni hade en lika fin nyårsafton som jag hade. Vi hade huset fullt av vänner och deras sköna ungar. På bottenvåningen i vårt hus finns det dörrar mellan alla rum så att man kan springa runt, runt, runt! Vi åt massor av god mat och eldade tomtebloss vid tolvslaget.

Vid nyår tycker jag alltid att det känns bra att göra en utvärdering av året som gått och fundera över vad jag vill ska bli annorlunda året som kommer. Det finns ju många olika aspekter man kan utvärdera, men i år blir min utvärdering med lite extra fokus på klimatpåverkan.

Vad var det bästa du gjorde?
I oktober flyttade jag ihop med min sambo som jag pendlat till de senaste 3 åren. Det är framförallt sååå skönt att bo tillsammans igen! Som en extra bonus blir det dessutom betydligt mer klimatvänligt att bo tillsammans.

Vad var det sämsta du gjorde?
Jag körde förfärligt mycket bil. Totalt blev det ca 2700 mil. Till att börja med tycker jag att det är tråkigt att köra bil. Det är liksom ett nödvändigt ont för att ta sig dit man behöver eller vill vara, så jag skulle gärna vilja spendera mindre tid i bilen. Sedan innebär det även att det var min i särklass största kategori när det gäller koldioxidutsläpp.

Hur stort var ditt växthusgasutsläpp?
I början av december gjorde jag en beräkning av mina utsläpp på Klimatkontot. Den visade att jag släppte ut 8,6 ton koldioxid. Sedan dess har jag gjort en flygresa till Spanien för att umgås med släkten över jul. Den resan bidrog med 1,1 ton koldioxid, så totalt landade mina utsläpp på ca 9,7 ton koldioxid år 2015.

Hur tror du att du kommer kunna sänka dina utsläpp 2016?
I och med att jag flyttat ihop med min sambo tror jag att jag kommer kunna sänka mina utsläpp ganska kraftigt på både transport och boende.

På transportsidan går nästan 1500 mil bort i och med att jag slipper pendla till Uppsala. Dessutom kan vi samåka mer när det gäller vardagstransporter. Min förhoppning är att jag ska kunna minska mitt bilåkande till 1200 mil år 2016.

Utsläppen som har med boende att göra kommer ju nu att delas på oss två som bor i hushållet. Det bör alltså bli nästan 50 % minskning av mina utsläpp kopplade till boende.

Prognos för 2016
Jag gjorde en grov prognos för 2016 på Klimatkontot som visade att jag med dessa förändringar borde kunna sänka mina utsläpp med ca 3,4 ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av mina utsläpp 2015! Min plan är att jobba vidare med mina utsläpp från mat och konsumtion också, men där har jag inte några konkreta planer på förändringar än.

Hur ser era planer ut för 2016? Kommer ni att göra några förändringar för att minska er klimatpåverkan?

 

Klimatmärkt Mousserande vin, finns det?

Nu börjar det närma sig nyårsafton, ett ypperligt tilfälle att avnjuta ett glas bubbel! Ni som kikat in på sidan om oss har kanske redan noterat att vin är ett av mina stora intressen. Framöver kommer jag bland annat att dela med mig av min tid i Sydafrika. Jag gjorde mitt examensarbete på universitetet inom hållbar vinproduktion och studerade då en vingård i Stellenbosch, Sydafrikas främsta vindistrikt. Just idag tänkte jag dela med mig av lite intressant vetande kring märkning av klimatpåverkan från viner.

klimatpåverkan från vin

champagne klimatpåverkan

Nya Zeeland var först ut med att märka sina viner med hur mycket växthusgaser som släpps ut per glas under produktionen.  Ett mycket bra initiativ som jag tycker resten av vinindustrin borde följa efter, och då även livsmedelsindustrin.

Sedan Nya Zeeland började med märkningen  år 2011. Tyvärr har inte så mycket mer hänt sedan dess. Några länder har gjort tester och jobbar väl på saken. Men vinindustrin är mycket konservativ och miljöarbetet går trögt. Men det rör sig åt rätt håll i alla fall, om än sakta.

Hur mycket växthusgaser som släpps ut varierar enormt från producent till producent! För att siffrorna ska vara jämförbara måste alla producenter göra beräkningarna på ungefär samma sätt. Det kan annars bli missvisande om två länder använder två olika metoder för utäkningarna. Jag vill se att vinindustrin tillsammans jobbar vidare på Nya Zeelands och Sydafrikas initiativ (mer om Sydafrika i ett senare inlägg). Det ska vara lätt att välja även från klimatsynpunkt och inte enbart ursprung, druva etc.

Siffrorna som visas på etiketterna på flaskorna från Nya Zeeland tar hänsyn till utsläpp från transporten fram till landsgränsen för det land som köper vinet. Alltså kommer sifforna att vara högre på flaskan som säljs i Sverige än på flaskan som säljs i Nya Zeeland. Nästa gång du går till systemet, ta en titt på etiketten på ett vin från Nya Zeeland. Den bör se ut ungefär så här.

klimatpåverkan från vin

Bild från Dr Vino http://www.drvino.com/2010/11/05/new-zealand-wine-carbon-footprint-label/